Omtanke 1
AKTUELLT Röda Korset startar mobilt behandlingste
am för krigsskadade och torterade Röda Korset har startat ett mobilt behandlingsteam för att nå människor som lider av krigsskador eller tortyrtrauman. Främsta skälet till ett mobilt team är att många bor för långt ifrån de sex platser i landet där Röda Korset redan i dag har behandlingscenter. Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Migrationsverket beräknar att cirka 190 000 människor kommer att ha sökt asyl i Sverige under 2015. MÅNGA ASYLSÖKANDE lider av posttraumatisk stress eller annan psykisk ohälsa till följd av krig, tortyr eller förföljelse. Att de nu vistas på anläggningsboenden på mindre orter med relativt långa avstånd till specialiserad traumabehandling är en utmaning. Avstånden försvårar behandlingsinsatser vilket i sin tur orsakar ett stort personligt lidande. - För att pröva nya flexibla behandlingslösningar påbörjar Röda Korset ett pilotprojekt med ett mobilt behandlingsteam. Teamet består av en psykoterapeut och en fysioterapeut, säger Peter Hagman som är verksamhetschef på Röda Korsets behandlingscenter i Skövde. DET MOBILA behandlingsteamet är ett pilotprojekt i samarbete med Västra Götalandsregionen. Behandlingsteamet kommer att ta emot både remisser och egenanmälningar men är ingen akutverksamhet. Teamet är knutet till Röda Korsets behandlingscenter i Skövde och kommer att utgå från Sveriges största anläggningsboende, Restad Gård i Vänersborg. 90101 Självmordslinje öppen dygnet runt Till Självmordslinjen kan människor som mår psykiskt dåligt och har tankar på självmord, ringa, chatta eller mejla anonymt till Minds volontärer dygnet runt, alla dagar. Samtliga stödpersoner är utbildade i hur man möter frågor om självmord och självmordsnära personer och har ett stort engagemang. Telefonnr 90101 www.mind.se Av: Susann Engqvist Tipsa oss! Skicka dina nyhetstips till: nyhetstips@ssil.se 30 | www.ssil.se Vanligt att unga sexuella rättigheter kränks Mer än var tionde ung person har varit med om något sexuellt mot sin vilja. Särskilt bland tjejer är detta vanligt – 22 procent uppger att de varit med om något sexuellt som de egentligen inte ville. I absoluta tal motsvarar 22 procent av tjejerna i åldersgruppen 16-25 år minst 100 000 individer. Siffrorna är hämtade från Fokus 15, som är en kartläggning av ungas sexuella och reproduktiva rättigheter, som nu överlämnats till regeringen. Bakom rapporten står Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. – Ungas kunskap om mänskliga, sexuella och reproduktiva rättigheter måste stärkas. Skolan, elevhälsan och ungdomsmottagningarna bär ett viktigt ansvar, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF. Fyra procent av tjejerna rapporterar att de utsatts för sexuellt våld. Ytterst få killar säger sig ha upplevt detta. Unga hbtq-personer ger sex mot ersättning i högre utsträckning än unga heterosexuella. Merparten unga uppger att de får vara ihop med vem de vill. Men ungefär var tionde ungdom lever i en familj med restriktioner kring val av partner. En av slutsatserna i MUCFs rapport är att de unga som behöver mest stöd får minst. Det gäller till exempel ungdomar som inte passar in i hetero-normen, unga med funktionsvariationer, unga nyanlända och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Kunskap bland yrkesverksamma och ett respektfullt bemötande, som bygger på lagar och konventioner snarare än på föreställningar och normer, är centralt för att alla unga ska få sina rättigheter tillgodosedda. Rapporten visar också att det finns stora skillnader i ungdomsmottagningarnas 100 000 tjejer i åldrarna 15-25 år uppger att de varit med om något sexuellt som de egentligen inte ville. verksamhet. Det gäller såväl öppettider som kompetens och vilka ungdomsgrupper de arbetar med. – Arbetet med att förebygga sexuell utsatthet måste förstärkas både i skolan och på fritiden. Ingen ung ska behöva känna sig kränkt, säger Lena Nyberg. Ökat antal skjutningar i landet Antalet skjutningar i samband med brott i landet har ökat med 20 procent mellan åren 2006 och 2014. Det visar en kortanalys som Brottsförebyggande rådet (Brå) har publicerat. Kortanalysen bygger på en genomgång av polisanmälningar. Hittills har det gjorts sammanställningar av antalet skjutningar i storstadsområdena. Nu har Brå på ett enhetligt sätt samlat in och analyserat uppgifter från hela landet. För år 2006 visar analysen att det inträffade 306 bekräftade eller sannolika skjutningar i hela landet. Motsvarande siffra för 2014 är 365 skjutningar. Det är en ökning med 20 procent. – Förutom att man skjuter mot personer så händer det att man skjuter mot bostäder och parkerade fordon. Det finns också exempel på vådaskott vid skjutbanor, händelser som skett under jakt och skadegörelse mot till exempel busskurer eller liknande, säger Jonas Öberg, utredare på Brå. Fler skottskadades också 2014 jämfört med 2006. År 2006 finns uppgifter om skottskador i 75 fall av de bekräftade eller sannolika skjutningar som anmäldes. Motsvarande siffra för 2014 är 111 fall. Skillnaden motsvarar en ökning med 48 procent mellan de båda åren. Skottskadorna omfattar allt från fullbordade fall av dödligt våld till lindriga skador. Två tredjedelar av skjutningarna har skett i storstadslänen. En jämförelse mellan 2006 och 2014 i de tre länen visar att skjutningarna minskat i Västra Götaland medan de ökat i Stockholm och Skåne län. I områden som kännetecknas av utanförskap har skjutningarna ökat särskilt mycket. I de områdena var antalet anmälda skjutningar per 100 000 invånare, fem gånger vanligare än i övriga delar av landet. FOTO: PIXABAY