Kulturskolan i siffror 2020 1
Kulturskolan i siffror Sammanfattning Kulturrådet
fick år 2018 i uppdrag att inrätta ett nationellt Kulturskolecentrum. I Kulturskole centrums uppdrag ingår att stödja den kommunala kulturskolan, bland annat genom att ansvara för statistik och uppföljning. Kulturrådet har sedan dess utvecklat en ny årlig statistikinsamling. Denna rapport är den tredje i ordningen. Underlaget i rapporten utgörs av en webbenkät till landets samtliga kommuner och insamling av deltagarlistor med personnummer. Svarsfrekvensen var 86 procent för enkäten och 55 procent för deltagarlistorna. Insamlingen har gjorts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Kulturrådet. Dessutom används statistik från Kulturskolerådets tidigare insamlingar och uppgifter från SCB:s räkenskapssammandrag. Rapporten från kulturskolornas verksamhet under 2020 visar på följande resultat: • Kommunal kultur-/musikskola finns i stort sett samtliga, 287, av landets kommuner. Kommunerna bedriver i regel verksamheten i egen regi. • Kulturrådet har delat in kulturskoleverksamheten i den frivilliga kulturskolan – med korta och långa ämneskurser, öppen verksamhet och övriga projekt – samt uppdragsverksamhet – som består av verksamhet utanför den frivilliga kulturskolan, ofta på uppdrag av grundskolan. I den frivilliga verksamheten erbjöd i stort sett alla svarande kommuner långa ämneskurser, medan hälften av kommunerna hade korta ämneskurser respektive öppen verksamhet. Uppdragsverksamhet fanns i 56 procent av kommunerna. • Musik, i form av sång/instrument respektive i grupp, var det klart vanligaste ämnet i kulturskolan. Alla kommuner erbjöd musik i långa och/eller korta kurser. Därefter följde i tur och ordning dans, teater/drama, bild/form och film/animation som de vanligaste ämnena i kulturskolan. • Av de svarande kommunerna ordnade 45 procent särskilda kurser till barn och unga med funktionsnedsättning, drygt 30 procent hade kurser till socioekonomiskt utsatta barn och till barn på landsbygden och 15 procent hade kurser riktade till nyinvandrade barn och unga. Drygt 30 procent hade ingen riktad verksamhet. Drygt hälften av kommunerna erbjöd fördjupningskurser till elever som vill bredda och fördjupa sina redan befintliga ämneskunskaper. • 80 procent av kommunerna genomförde distansundervisning och 88 procent genomförde fjärrundervisning under 2020. Av kommunerna anger 84 procent att restriktionerna kring coronapandemin helt bidragit till att undervisningen bedrivits digitalt och att de inte hade bedrivit någon digital undervisning utan pandemin. En knapp fjärdedel av kommunerna anger att coronapandemin inneburit att undervisningen helt fick ställas in under perioder 2020. • Antalet deltagartillfällen, det vill säga det antal elever som deltar i en kurs gånger antalet kurstillfällen, utgjordes till övervägande del av långa kurser. Musik stod för nästan tre fjärdedelar av deltagartillfällena i långa och korta kurser. Särskilt betydande är det enskilda musikutövandet (instrument/sång) som stod för 58 procent av de totala deltagartillfällena. Ett uppräknat sammanlagt värde för hela landet visar på drygt 5 miljoner deltagartillfällen i långa och korta ämneskurser under 2020. Flickor utgjorde 62 procent av det totala antalet deltagartillfällen jämfört med pojkarnas 38 procent. Flickornas dominans var särskilt stor i ämnena dans och musikal. Pojkar var endast i majoritet i ämnena foto och film/animation. • Tre fjärdedelar av kommunerna hade kö till kulturskolan och använde sig av ett kösystem. 20 procent använde sig av intresseanmälan istället för ett kösystem och 3 procent av kommunerna hade varken kösystem elIer intresseanmälan. • Utifrån uppräknade värden för att kompensera bortfall var det totala antalet unika elever i åldern 6–19 år i landets kulturskolor drygt 177 000 individer. Andelen i åldern 6–19 år som går i kulturskolan ligger stabilt på cirka 11 procent. Det är klart vanligast att kulturskoleelever 2/40