Kulturskolan i siffror 2020 1
Kulturskolan i siffror Ekonomi Från och med stati
stikåret 2018 hämtar Kulturrådet främst ekonomiska uppgifter från SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner.11 En viktig anledning till det är att minska arbetet med att lämna in uppgifter för kommunerna. Eftersom uppgifterna som kommunerna lämnar till SCB utgår från tydliga instruktioner har utgångspunkten varit att dessa bör vara tillräckliga för syftet att belysa kulturskolornas ekonomi. Under de tre år som insamlingen via SCB pågått har det dock framkommit att de inrapporterade siffrorna ändå kan skilja sig åt och därför inte är helt jämförbara från kommun till kommun. Ett av de mått som används, genomsnittlig elevavgift, utgår från de aktuella kommunernas taxor och avgifter för kulturskolan i räkenskapssammandragen. Denna summa divideras sedan med antalet unika kulturskoleelever. Eftersom kommunerna redovisar unika elever via personnummerlistor i varierande grad och att dessa listor i regel inte omfattar samtliga kulturskoleelever finns det därför risk för mätfel. Därför bör uppgifterna om genomsnittliga elevavgifter tolkas med försiktighet. För att öka träffsäkerheten i måttet genomsnittlig elevavgift (se sidan 30) används enkätfrågan om unika elever i kulturskolan som utgångspunkt, istället för personnummerlistorna (se avsnittet Elever i kulturskolan för mer information om de två måtten). Anledningen till detta är att öka antalet kommuner som kan redovisa genomsnittlig elevavgift, eftersom fler besvarade enkätfrågan än lämnade in deltagarlistor. Bland de kommuner som rapporterade in båda måtten var dessutom antalet inrapporterade unika elever ofta större i enkätfrågan än i deltagarlistorna. Kulturskolecentrums uppdrag är att ta fram jämförbar statistik som kan användas i verksamhetsutveckling av kulturskolorna. Om statistiken från kommunerna inte kan jämföras försvårar det möjligheten för kommunerna att använda underlaget. Dessa utmaningar kräver fortsatt utvecklingsarbete tillsammans med berörda parter, samtidigt som att fler kommuner rapporterar in personnummerlistor och besvarar enkäten. Kostnader och intäkter Enligt uppgifterna från SCB:s räkenskapssammandrag lade kommunerna sammanlagt drygt 2,7 miljarder kronor på kulturskolan under 2020. Detta är nettokostnader, det vill säga totala kostnader med avdrag för totala intäkter. För att göra jämförelser över tid har vi med hjälp av konsumentprisindex fastprisberäknat beloppen i 2020 års priser. På så sätt justerar vi för inflation. Vid en sådan jämförelse har kommunernas samlade nettokostnader för kulturskolan ökat från cirka 2,1 miljarder kronor år 2011 till drygt 2,7 miljarder kronor år 2020 i 2020 års priser (tabell 6). Fördelar vi kostnaderna per invånare i gruppen 6–19 år för att ta hänsyn till befolkningsutvecklingen, har nettokostnaderna ökat från 1 405 kronor per invånare år 2011 till 1 623 kronor per invånare år 2020, i 2020 års priser. Ökningen har dock framförallt skett mellan åren 2011–2015. Därefter har kommunernas kostnad per invånare legat relativt stabil, med en viss nedgång 2020 jämfört med de närmast föregående åren. Kommunernas samlade intäkter från avgifter har minskat under perioden, från 278 miljoner kronor år 2011 till 242 miljoner kronor år 2020, i 2020 års priser. Detta beror troligen på att antalet kommuner som tillämpar avgiftsfri kulturskola har ökat (se tabell 10, bilaga 2). Tabellen visar också att 11. www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/ finanser-for-den-kommunala-sektorn/rakenskapssammandrag-for-kommuner-och-regioner 29/40