Kulturskolan i siffror 2020 1
Kulturskolan i siffror Elever i kulturskolan Anta
let deltagartillfällen ger en bild över kulturskolornas aktiviteter, men för att komplettera bilden av vilka individer det är som går i kulturskolan har vi tagit fram måttet ”unika elever”. Antalet unika elever i kulturskolan utgår från två källor; dels har kulturskolorna lämnat in personnummer på deltagare, dels har kommunerna i enkäten fått ange hur många unika elever som deltagit i verksamheten 2020. Personnummerlistor Kommunernas personnummerlistor lämnades till SCB som samkörde dessa med registeruppgifter. De registeruppgifter som användes var föräldrarnas utbildning och uppgift om utländsk bakgrund. Resultatet sammanställdes i tabeller av SCB och levererades till Kulturrådet. Syftet med insamlingen av personnummer är att kunna redovisa de som deltagit i kulturskoleverksamheten utifrån antal, ålder, kön, socioekonomisk bakgrund samt härkomst. Av landets 287 kommuner med kulturskola lämnade 159 kommuner (55 procent) in deltagarlistor innehållande personnummer. De resultat som vi presenterar bygger främst på dessa deltagarlistor, men kulturskolor registrerar i regel inte personnummer för alla delar av sin verksamhet. Framförallt saknas uppgifter om elever som går i mer öppen verksamhet där anmälan inte krävs. Det innebär troligen att antalet unika individer kan vara något underskattat och att uppgifterna främst speglar de elever som går i långa eller korta ämneskurser. Ämneskurserna står dock för huvuddelen av den frivilliga kulturskoleverksamheten, vilket innebär att resultatet kan ses som representativt för den frivilliga kulturskoleverksamheten som helhet. Enkätfråga För att komplettera insamlingen av personnummerlistor ställde vi en fråga i enkäten där kommunerna fick ange hur många unika elever som deltagit i kulturskolan under 2020. I frågan fick kommunerna uppskatta det totala antalet unika elever samt fördelningen utifrån kön och åldersgrupperna 0–5 år, 6–19 år, 20–25 år och 26 år och äldre. Av förklarliga skäl går det inte att använda enkätfrågan för att få reda på mer om individerna med hjälp av bakgrundsvariabler från registerdata på samma sätt som för personnummerlistorna. Svaren på enkätfrågan kan dock komplettera bilden av unika elever, då ett betydligt större antal kommuner besvarade enkätfrågan än som skickade in personnummerlistor, 232 jämfört med 159 kommuner. Dessutom var det vanligt att kommuner som både skickat in deltagarlistor och svarat på enkätfrågan angav flera unika elever i enkätfrågan än vad som angavs i deltagarlistorna. Antalet unika individer skiljer sig därför en del åt mellan rapporteringarna. För att ge en mer heltäckande bild av det totala antalet unika elever i kulturskolan har vi räknat upp antalet individer för att kompensera för de kommuner som inte lämnat uppgifter (se avsnittet Metod och datakällor). Figur 16 visar det totala antalet unika elever som tagits fram med hjälp av uppräkningarna. Figuren visar att det skiljer cirka 10 000 elever i uppräknade värden mellan antalet i enkätfrågan jämfört med i deltagarlistorna. Då vi inte med säkerhet kan koppla antalet unika elever i enkätfrågan till en specifik ålder använder vi oss främst av resultatet i deltagarlistorna när vi gör beräkningar på antalet unika elever. Eftersom 95 procent av eleverna uppskattades vara i åldersgruppen 6–19 år i enkätfrågan har vi dock använt oss av åldersgruppen 6–19 år även vid denna uppräkning. 23/40