GLAS 1
/ krönikan / OSKAR STORM arbetar främst med rådgi
vning som ansvarig för teknisk information i Skandinavien inom Saint Gobains polska företag – Building Glass Polska. OSKAR STORM EN ELEKTROKROM ROADTRIP MED EN SKÖN DANSK TYP I december 2017 fick jag tillfälle att resa ihop med Jacob Vidkjaer i tre dagar. Han är liksom jag en av Saint-Gobains ensamvargar i Skandinavien, så det var kul med sällskap. Jacob är ansvarig för de dynamiska elektrokroma glasen SageGlass i Skandinavien och jag ansvarar för specifikation i Sverige och Norge för Saint-Gobain Glass. Jacob släpar runt på en 23-kilos väska som innehåller ett glasprov. Jag är van vid en ”tung tillvaro”, men den här väskan tar priset. Den är dock värd sitt pris skulle det visa sig. Normalt med ett SageGlass-glasprov tittar man på ett prov som är ett antingen lite halvbra solskyddsglas eller helt svart – föga inspirerande. Men här sätts glasprovet framför en kraftigt upplyst bakgrund – Central Park i New York sett från trettionde våningen. Det ger en rendering av verkligheten som skapar stor entusiasm. ”Varför har du inte föreslagit detta i vårt aktuella projekt?”, frågade en arkitekt. Det hade jag, men utan rätt illustration. Efter ett besök dag två konfronterade Jacob mig med en obehaglig sanning: ”Varför säger du hela tiden att glaset är dyrt och ledtiden lång?” Jag insåg att han hade rätt, men stod på mig – …”så är det ju”. Jacob undrade då om jag överhuvudtaget lyssnat på hans 16 GLAS 1.2018 / krönikan / presentationer. ”Naturligtvis inte”, låg på tungan men var för nära sanningen för att spotta ut. Så Jacob upprepade de främsta argumenten för SageGlass – att det är en långsiktig lösning. Elektrokroma dynamiska glas är den enda lösning som garanterar utblick i alla lägen. Och de positiva effekterna av utblick och dagsljus är forskare överens om; Allt från pengar att spara på kortare vårdtid för patienter till högre effektivitet hos kontorsslavar. SageGlass är ett elektrokromt dynamiskt glas som bländar av ner till 1 procent, därmed kan det användas utan ytterligare avbländning. Jag kände mig trängd och kontrade med att: ”… glasuslingarna är ju blå”. Jag hade hållit en utbildning på Böckmanns kontor i Oslo, i det rum som har SageGlass i fönstren. Behagligt ljus förvisso, men tittade man på en medarbetare såg denne ut som ett lik i ansiktet – ljuset är ju blått. Här körde Jacob ner ytterligare fakta i halsen på mig. Det är just därför möjligheten att dela in glaset i zoner är så bra. På en skola i Bergen där glaset installerats är en av zonerna längst ner bara tio centimeter hög. Den är tänkt att i regel vara helt ofärgad och därmed säkra att barnen inte ser ut som stillsamma kunder till en begravningsentreprenör. Och priset är konkurrenskraftigt om man jämför över en hel livscykel. Vilken annan fasadlösning kan sitta där i trettio år och fungera lika bra hela tiden, utan underhåll? Ur hållbarhetsperspektiv är det också ett viktigt faktum. Jag ser ändå en lång uppförsbacke för produkten. ”Alla” frågar när priset kommer att gå ner. De missar det faktum att priset redan mer än halverats sedan de första enheterna lämnade Sage för tjugo år sedan Metoden att lägga tungstenscoatingen direkt på glaset innebär att färgen inte förändras över tid, men att coata varje glas individuellt är dyrt och ineffektivt. Det finns heller ingen metod att härda den aktuella coatingen. Lösningen har istället blivit att lägga tungsten på standardmått av 1,8 mm tjockt glas, sedan laserskära dessa och laminera dem på ett järnfritt ”bärarglas” med en viss step – sageglaset är mindre än bärarglaset. Laserskuren kant som skyddas av yttre försegling innebär förmåga att motstå temperaturförändringar utan härdning. Den hårda Sentryfolien, som är standard i ytterglaset, är också mer temperaturbeständig än standard PVB-folie. Den nya fabriken är en investering i miljardklassen