Omtanke 1
”Skam är nödvändig” – men kan få allvarliga konse
kvenser Text och Foto: Marie Bergström Skam kan leda till både depressioner och konflikter. Men professor Bengt Starrin har hittat en plats där destruktiv skam inte finns. – Om Hitler och Stalin varit ute och dansat en kramig foxtrot hade andra världskriget aldrig ägt rum. B engt Starrin, professor i socialt arbete vid Karlstad universitet, har under många år forskat om emotioner. Han har inriktat sig på känslorna skam och stolthet och har bland annat undersökt vilken betydelse de känslorna har för personer som är långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. – Skamkänslan är ett tecken på att man uppfattar att en annan person ser ner på en, att man inte blir tagen på allvar och att en relation inte fungerar, säger Bengt Starrin. Känslan är nödvändig för att människor ska fungera socialt. – Om jag säger något dumt så är det skamkänslan som får mig att be om förlåtelse och reparera skadan. Om jag sitter i ett viktigt möte och vill gapskratta så är det även där skamkänslan som reglerar så att jag inte gör det. Samtidigt kan skam leda till att människor mår dåligt och drar sig undan. Därför är det viktigt att hantera den på rätt sätt. – När skammen hålls tillbaka växer den och får allvarligare konsekvenser. Om jag spiller kaffe på byxan och försöker dölja det så blir det värre, men om jag i stället säger: ”Jäklar, vad klantig jag är!” då släpper det och den andra personen kanske säger: ”Ja, det där har jag också varit med om.” Han konstaterar att skam hänger ihop med samhällets ideal. Normen är att vara frisk och arbeta och därför känner den som är sjuk eller arbetslös att den inte passar in. Skammen förstärks om personen tar på sig skulden för situationen. – När Saab lades ner var det något som de anställda inte kunde påverka och något som de delade med flera andra därför känner de inte skam. Men för den som fortfarande är arbetslös om några år, när de flesta fått nya jobb, kan skamkänslorna komma. För den som möter människor i utsatta situationer är det viktigt att tänka på sitt bemötande för att inte dra ner personen ytterligare. Bengt Starrin ger exemplet med en arbetsförmedlare som träffar arbetslösa Kalle. Kalle skulle ha sökt tre jobb sedan senaste mötet, men har bara sökt ett. Viktigt att berömma I stället för att klandra Kalle tycker Bengt Starrin att arbetsförmedlaren ska berömma honom för det jobb han har sökt. – Annars blir det svårt att bygga ett förtroende. Då har man byggt upp en mur som är svårare att riva än Berlinmuren. I sin forskning har Bengt Starrin även intresserat sig för motsatsen till skam: Stolthet. Men han pratar inte om högfärd. – Den vetenskapliga termen för stolthet är att ett möte med människan står obehindrat, att man känner sig trygg med den andre. Om man tänker sig ett trafikljus så är stolthet grönt och skam är när det blinkar gult och rött. När ett spädbarn föds är stolthet det naturliga tillståndet. Barnet får sedan lära sig att känna skam när det bryter mot sociala regler. Tillåtet att krama okända Även om skam är nödvändig tycker Bengt Starrin att den får för mycket plats i samhället. Därför blev han glad när han besökte dansbandsveckan i Malung tillsammans med sin fru. – Vi har hittat ett ställe där det bara finns stolthet och glädje. När man tittar på människors ansikten på en dans ser man en lycka som man inte hittar någon annanstans. På en hockeymatch kan man också se glädje, men då är det blandat med aggression. Paret arbetar nu med en reportagebok om dansfenomenet, med intervjuer och bilder på dansare. – Dansbanan är den enda offentliga plats där man får hålla om en annan människa som man bara känt några sekunder, säger Bengt Starrin. Förutom beröringen tror han att det är samspelet som får dansare att må bra. Till skillnad från andra motionsformer gäller det inte att springa ifrån eller tackla någon. www.ssil.se 21