1177 Vårdguiden Uppsala 1
1177 Vårdguiden Uppsala Bättre vård för dig med en
dometrios
1177 Vårdguiden Uppsala Inspiratören: Benny Berggr
en, 74
1177 Vårdguiden Uppsala Säsong för Nyskördat
1177 Vårdguiden Uppsala Tema Anhörig
text MARIA FRÖJDH foto ULF HUETT D Kerstin Melin
tar hand om sin mamma Astrid Melin, 100 år i oktober, två veckor av fyra. Astrid bor växelvis hos Kerstin och på ett äldreboende i närheten. ”Mamma är frisk men behöver mycket hjälp. Hon flyttade in hos mig för sju år sedan i samband med ett stambyte och ville så gärna stanna kvar. För två år sedan kom hon till ett fantastiskt boende med utsikt över vattnet. Där har hon det bra och jag får en paus för att orka och känna mig fri. Kanske var det inte vad jag tänkte mig när jag gick i pension, men det fungerar och för mamma är det viktigt att få känna tillhörighet.” e flesta av oss kommer någon gång i livet att hjälpa och stötta en närstående. Det kan vara ett barn, en partner, en förälder eller kanske ett syskon. Ibland är det en granne eller vän. Nästan var femte vuxen person i Sverige hjälper regelbundet en närstående som är fysiskt eller psykiskt sjuk, äldre, har missbruksoch beroendeproblem eller en funktionsnedsättning. Barn och unga kan under uppväxten också ta ett stort ansvar för en förälder eller annan närstående. De anhöriga står för en betydande del av vården och omsorgen i Sverige. – Utan deras insatser skulle äldreomsorgen kollapsa, och stora delar av den övriga vården. De anhöriga utför till exempel 75 procent av all vård och omsorg till äldre, säger Lennart Magnusson, verksamhetschef på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, och docent vid Linnéuniversitetet. En tredjedel av alla anhöriga hjälper en närstående varje dag. Ungefär 100 000 anhöriga har gått ner i arbetstid eller helt slutat jobba för att kunna ge omsorg. De anhörigas engagemang är stort – och varierande. De kan göra allt från enklare ärenden till rent medicinska insatser. – De handlar, tvättar, hjälper till med hem och trädgård. De håller i vård- och myndighetskontakter, skjutsar och koordinerar. Några hjälper till med hygien och personlig omvårdnad, ger läkemedel och lägger om sår. Framför allt uppmärksammar de hur de närstående mår och är ett känslomässigt stöd. Många ger tillsyn dygnet runt, men även om den närstående flyttar till ett annat boende fortsätter de att hjälpa. En del bidrar även ekonomiskt, säger Lennart Magnusson. Vilken brukar vara den största utmaningen för anhöriga? – Att skaffa kunskap och strategier för att bemästra situationen. Om din partner kommer hem från sjukhuset efter en stroke behöver du veta vad du ska göra för att inte skada honom eller henne. Samma sak om du till exempel ska mata någon med ät- och sväljsvårigheter. Enligt patientlagen ska anhöriga ha möjlighet att få information och stöd av hälso- och sjukvården för att kunna hjälpa sin närstående. Du kan till exempel följa med på läkarbesök, få besked om hälsotillstånd, undersökningar, behandlingar och möjligheten att få hjälpmedel. Du kan ibland få prata med kontaktsjuksköterskor och kuratorer, ensam och tillsammans med din närstående. Är personen du hjälper över 18 år är det han eller hon som bestämmer vem som ska få informationen. – För anhöriga, till exempel till personer med psykisk ohälsa, kan detta upplevas som ett stort problem. Ett råd är att föra diskussionen när personen i fråga mår relativt bra. Då finns en överenskommelse i grunden. Barn har som anhöriga rätt till information, råd och stöd. Att ha » 1177 vårdguiden 3 • 18 9
1177 Vårdguiden Uppsala Siri har emotionellt insta
bilt personlighetssyndrom
1177 Vårdguiden Uppsala Lovisa och Frida fick barn
genom spermiedonation
1177 Vårdguiden Uppsala Barn och unga behöver röre
lse
1177 Vårdguiden Uppsala Svårläkta sår