Kulturskolan i siffror 1
Kulturskolan i siffror Ekonomi Från och med stati
stikåret 2018 hämtar Kulturrådet främst ekonomiska uppgifter från SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner.9 En anledning till det är att minska arbetet med att lämna in uppgifter för kommunerna. Eftersom uppgifterna som kommunerna lämnar till SCB utgår från tydliga instruktioner har utgångspunkten varit att dessa bör vara tillräckliga för syftet att belysa kulturskolornas ekonomi. Under de två år som insamlingen via SCB pågått har det dock framkommit att de inrapporterade siffrorna ändå kan skilja sig åt och därför inte är helt jämförbara från kommun till kommun. Ett av de mått som används, genomsnittlig elevavgift, utgår från de aktuella kommunernas taxor och avgifter för kulturskolan i räkenskapssammandragen. Denna summa divideras sedan med antalet unika kulturskoleelever. Eftersom kommunerna redovisar unika elever via personnummerlistor i varierande grad och att dessa listor i regel inte omfattar samtliga kulturskoleelever finns det en uppenbar risk för mätfel. Därför bör uppgifterna om genomsnittliga elevavgifter tolkas med försiktighet. För att öka träffsäkerheten i måttet genomsnittlig elevavgift användes i årets rapport enkätfrågan om unika elever i kulturskolan som utgångspunkt, istället för personnummerlistorna (se avsnittet Elever i kulturskolan för mer information om de två måtten). Anledningen till detta var att öka antalet kommuner som kan redovisa genomsnittlig elevavgift, eftersom fler besvarade enkätfrågan än lämnade in deltagarlistor. Bland de kommuner som rapporterade in båda måtten var dessutom antalet inrapporterade unika elever ofta större i enkätfrågan än i deltagarlistorna. Kulturskolecentrums uppdrag är att ta fram jämförbar statistik som kan användas i verksamhetsutveckling av kulturskolorna och publicera statistiken på webben. Om statistiken från kommunerna inte kan jämföras försvårar det möjligheten för kommunerna att använda underlaget. Dessa utmaningar kräver ytterligare utvecklingsarbete tillsammans med berörda parter, samtidigt som att fler kommuner rapporterar in personnummerlistor och besvarar enkäten. I Kulturrådets kommande enkätundersökning för verksamhetsåret 2020 har enkätfrågan om unika elever utvecklats, vilket förhoppningsvis kan bidra till en ökad träffsäkerhet i kommande statistik. Kostnader och intäkter Enligt uppgifterna från SCB:s räkenskapssammandrag lade kommunerna sammanlagt drygt 2,7 miljarder kronor på kulturskolan under 2019. Detta är nettokostnader, det vill säga totala kostnader med avdrag för totala intäkter. För att göra jämförelser över tid har vi med hjälp av konsumentprisindex fastprisberäknat beloppen i 2019 års priser. På så sätt justerar vi för inflation. Vid en sådan jämförelse har kommunernas samlade nettokostnader för kulturskolan ökat från cirka 2,1 miljarder kronor år 2011 till 2,7 miljarder kronor år 2019 i 2019 års priser (tabell 14). Fördelar vi kostnaderna per invånare i gruppen 6–19 år för att ta hänsyn till befolkningsutvecklingen, har nettokostnaderna ökat från 1 399 kronor per invånare år 2011 till 1 633 kronor per invånare år 2019, i 2019 års priser. Ökningen har dock framförallt skett mellan åren 2011–2015. Därefter har kommunernas kostnad per invånare legat relativt stabil. Kommunernas samlade intäkter från avgifter har minskat något under perioden, från 276 miljoner 9. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/offentlig-ekonomi/ finanser-for-den-kommunala-sektorn/rakenskapssammandrag-for-kommuner-och-regioner/ 25/44