1177 Vårdguiden Uppsala 1
1177 Vårdguiden Uppsala KBT-behandling på nätet
1177 Vårdguiden Uppsala Inspiratören: Thomas Sjöva
ll
1177 Vårdguiden Uppsala Kliar det?
1177 Vårdguiden Uppsala Tema: Neuropsykiatriska di
agnoser
1177 Vårdguiden Uppsala Aktuellt i vården
1177 Vårdguiden Uppsala Ett stick för livet
1177 Vårdguiden Uppsala Klara, färdiga gå ... låt
bilen stå!
1177 Vårdguiden Uppsala Djur som jobbar
man inte får i sig socker i någon form. Sjukdomen
innebar en stor omställning för familjen. Eftersom Hugo både växte och tränade fotboll mycket var det ibland svårt att balansera blodsockret. På nätterna turades Johanna, sambon Ulf och Hugos pappa Thomas, som Hugo bor med varannan vecka, om att väcka honom varannan timme för att mäta blodsockret. – Det var en slitsam och orolig tid, minns Johanna. Hugo har en insulinpump på magen som doserar små mängder insulin dygnet runt. Under en tid hade han även en glukosmätare på armen, som kontinuerligt mäter blodsockret, men den ramlade ofta av när han spelade fotboll. De fick återgå till att mäta blodsockret med upprepade stick i finget. Att skaffa en diabeteshund var Hugos idé. Hösten 2015 träffade de den då ettåriga jaktlabradoren Billie hos en uppfödare av tilltänkta assistanshundar. – Jag kände direkt att det var henne vi skulle ha, säger Hugo. Snart började grundträningen hos en assistanshundinstruktör. – Vi fick åka fram och tillbaka med bomullstussar som jag hade spottat och andats på för att Billie skulle lära sig skilja på lukten när jag har för lågt och för högt blodsocker. Efter grundträningen fortsatte Hugo med träningen hemma. Billie arbetar, och har då på sitt diabeteshalsband, när Hugo är hemma, tränar fotboll eller är med kompisar. Men även en hund behöver kunna vila och koppla av för att må bra. När Hugo är i skolan är Billie ledig. Har Hugo ett blodsockervärde på under 4 hämtar Billie ett juicepaket som ligger på en bänk i hallen. Är värdet över 14 hämtar hon väskan med blodsockermätare. Framför allt gör hon omgivningen uppmärksam på om Hugo inte mår bra. – Senast för en vecka sedan väckte hon mig mitt i natten när Hugos värde låg alldeles för lågt och han var kallsvettig och nära kramper. Billie har gjort oss alla tryggare och friare, säger Johanna. – Och gladare, fyller Hugo i. MER INFORMATION 1177.se/diabetes-typ-1 1177 vårdguiden 3 • 17 Robotkatten Tristan jamar och lugnar text MARIA FRÖJDH foto MATTIAS KARLSSON D en har mjuk päls och spinner nöjt när man klappar den. Robotkatten Tristan sprider lugn på demensboendet Ullerudsgården i värmländska Deje. Robotkatten är en svensk uppfinning, utvecklad vid Mälardalens högskola för att höja livskvaliteten hos personer med demens. Roboten ser ut som en katt och reagerar på olika beteenden, bland annat genom att jama och spinna. Däremot kräver den ingen skötsel, frånsett att batterierna måste laddas upp. Den fungerar också för personer som är allergiska. – Många blir lugnare och gladare tillsammans med djur, men ibland kan personer med långt framskriden demens bli för ovarsamma. Då är robotkatten ett bra alternativ, säger Jennie Pontinder, undersköterska och ansvarig ”kattrobotskötare”. Robotkatten, som bland annat gått under namnet Tristan, har väckt blandade reaktioner. – En del vill ha den hos sig hela tiden, andra tar illa vid sig när vi kommer med ett ”gosedjur”. Där måste vi vara lyhörda. De som gillar den blir märkbart lugnare. För personer som har vandringsbeteende eller utåtagerande symtom kan det vara skönt att komma till ro en stund med katten i knäet. Men den får aldrig ersätta mänsklig kontakt. Just nu bor robotkatten hos en man som har den hos sig i sängen och frågar efter den varje kväll. – Ibland kan någon som glömt det mesta från sitt liv utbrista: ”Åh, jag hade katt när jag var barn.” Umgänget verkar väcka minnen till liv igen, säger Jennie Pontinder. 25
1177 Vårdguiden Uppsala Knölar från A till Ö
1177 Vårdguiden Uppsala Hårda fakta om förstoppnin
g