Sten Sten 2/2020 – Omslag
Sten Innehåll – Sten 2/2020
Sten Ledare: Kai Marklin
Sten Kort & gott: Rösta på designpris, Gravsten me
d holk, nytt Ljus i Vångabrottet mm
Sten Männiksan & materialet: Stenkojan
Sten Intervju: Mikael Traung
Sten Tema: Kyrkogård i förändring – Framtida minne
n
TEMA KYRKOGÅRD I FÖRÄNDRING K yrkogårdar är plats
er för de döda och för våra minnen. Här ligger de som har levt före oss, här ska vi nu levande en gång ligga. Sorg och gravar tillhör framtiden. Men hur påverkas kyrkogårdarna av den rusande samhällsutvecklingen, nya medier, vanor, livsmönster och invånare? I dag är kyrkogårdarna spelplatser för olika processer i en balansgång mellan kulturvård, rationell drift och nya generationers behov av rekreation. Hur vill vi minnas och sakna våra döda i framtiden? Har kyrkogårdarna som vi känner dem en framtid? – Jag är övertygad om att de har sin betydelse även om 25–50 år. Människan skulle må väldigt dåligt av att bara kremera sina döda och ha minnesstunder. Vi har behov av riter kring platser, gravar och minnen, säger Jan-Olof Aggedal, kontraktsprost i Lunds stift och docent i praktisk teologi som har forskat om begravningsriter och kyrkogårdarnas betydelse. Kyrkogårdar är unika i sin dubbla roll som både mänsklig slutstation och platser för reflektion och tröst. Bortom själva gravbesöket får vi ofta perspektiv på livet bland gravstenarna från förr. Kyrkogårdar har blivit platser för en allmän och inte sällan lättsammare bearbetning av förluster och livssorg. Allhelgonahelgernas vallfärder till kyrkogårdarna är ett sentida fenomen. När Jan-Olof Aggedal mätte besökare 1989–90 var det inte lika spritt. I dag kan det komma omkring hundra tusen människor till Skogskyrkogården i Stockholm, många utan särskild koppling till gravarna där. – Det måste ha någon form av betydelse. Är det stämningen i sig? Kyrkogården har en terapeutisk funktion. I miljökrisen blir också vårt beroende av naturen tydligare. Det ger kyrkogårdar nya uppgifter som platser för friluftsliv, speciellt i de växande, allt trängre städerna. – Att kyrkogårdar börjar ses som parker är det finaste som kan hända dem, säger Magnus Berglund som driver Pettersons Stenhuggeri i Trollhättan, specialiserat på gravstenar. Han brukar medverka i kurser om säkerhet och utveckling av kyrkogårdar och är verksam i Centrala Gravvårdskommittén som vidareutvecklar god gravkultur. Jan-Olof Aggedal är av samma åsikt: – Kyrkogårdarna är mycket mer levande nu än är förr. Han nämner Östra kyrkogården i Malmö som i dag är en naturlig plats för födelsedagar och picknick. Samtidigt kommunicerar besökarna med de döda. – Att umgås på kyrkogårdar har urgamla anor över hela världen, men i Nordeuropa försvann vanorna med den lutherska re - formationen. De nygamla umgängesvanorna är dock inte helt problemfria. – Det finns en konflikt inbyggd i detta, säger Karin Söderling, projektledare och utredare på Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm. På innerstadskyrkogårdar har det uppstått spänningar mellan solbadare, boulespelare och kyrkogårdsbesökare. Gränserna korsas ibland. Är det okej att duka upp en lunch på någons gravsten? Så var går gränserna mellan förbjudet och tillåtet beteende? Hur ska respekten för de döda se ut? Är det okej med hög musik? Nya tider kräver nya seder. Vi kanske måste vänja oss vid att kyrkogårdar i framtiden kan ha flera uppgifter samtidigt. Död och sorg omges alltid av livets brus. På Skogskyrkogården i Stock holm används det öppna entrélandskapet redan i dag till picknick och pulka åkning. – Men det ligger i linje med den ursprungliga tanken för Skogskyrkogården som ska representera hela kretsloppet av liv och död. Den är stor och klarar det på ett bra sätt, säger Karin Söderling, som ansvarar för den Unescoskyddade miljön. Kyrkogårdarnas biologiska mångfald av växt lighet och djur måste också skyddas. – Här har länsstyrelserna vaknat upp och markerar att kyrkogårdarnas prägel inte kan förändras hur som helst, säger Magnus Berglund. K ”På innerstadskyrkogårdar har det uppstått spänningar mellan solbadare, boulespelare och kyrkogårdsbesökare. Gränser korsas ibland. Är det okej att duka upp en lunch på någons gravsten?” 14 yrkogårdarnas känsliga uppgift som både parker och begravningsplatser finns med i planerna för en helt ny begravningsplats, som ska byggas vid Järvafältet i Stockholm. Diskussionen har förts sedan 1960-talet, då bostadsområdena Tensta, Rinkeby, Kista och Akalla växte fram. För tio år sedan vann förslaget Öarna, ritat av det danska kontoret Kristine Jensens Tegnestue och arkitekten Poul Ingemann, en arkitekttävling om utformningen. Området är redan ett kulturreservat med forrngravar och tanken med platsen är att den ska vara både rekreativ och en gravplats, med tydliga avgränsningar. En modernare variant av Skogskyrkogården. Den nya begravningsplatsens 20 000 gravar ska smygas in som begravningsöar i landskapets skog, höjder, fält och vattendrag. Det är ont om gravplatser i nordvästra Stockholm, inte minst saknas platser för kistbegravningar, som är vanliga i Järva där det förekommer många olika religioner där kistbegravningar är vanliga. – Behovet är stort, särskilt i den somaliska kulturen. Som muslim ska du dessutom gravsättas på mark som ingen har legat i tidigare. Det kräver mycket plats, säger Karin Söderling. Omkring 9 000 kistgravar planeras. Projektet har försenats av överklagaganden, bland annat från ett företag som driver Järva Discgolfpark. Byggstarten var planerad till december 2019, men ser ut att dröja till efter sommaren 2020. Öarna innehåller alla slags gravsättningar, från minneslundar till gravstenar och kistgravar. Även områden för kammargravar, ofta använda i den romska befolkningen, är tänkta på platsen. Även stående kammargravar inskjutna i murar, ett vanligt begravningssätt på trånga sydeuropeiska kyrkogårdar, diskuterades men de visade sig för kostsamma och passade inte på platsen. Järva begravningsplats domineras av Granholmstoppen,
Sten Tema: Kyrkogård i förändring – Kyrkan måste ä
ndras, inte de sörjande
Sten Projekt: Gamla krematoriet i Örebro
Sten Projekt: Nikolai försmlingshem i Örebro
Sten Projekt: 2xFönster – restaurering av kyrkofön
ster
Sten Projekt: Obelisken på slottsbacken
Sten Stenpriset 2020 – De nominerade
Sten Familjeföretagen: Petterssons Stenhuggeri
Sten Nyhet: Kyrkan och momsen – skev konkurrens?
Sten Krönikan: Elisabth Ahlström
Sten Nyhet: Montering på fasad
Sten Fråga Kurt & Kai: Är projektkraven rimliga oc
h riktiga?
Sten Marknaden