Sten Sten 2/2020 – Omslag
Sten Innehåll – Sten 2/2020
Sten Ledare: Kai Marklin
Sten Kort & gott: Rösta på designpris, Gravsten me
d holk, nytt Ljus i Vångabrottet mm
Sten Männiksan & materialet: Stenkojan
Sten Intervju: Mikael Traung
Sten Tema: Kyrkogård i förändring – Framtida minne
n
Sten Tema: Kyrkogård i förändring – Kyrkan måste ä
ndras, inte de sörjande TEMA KYRKOGÅRD I FÖRÄNDRING ”Kyrkan måste ändras, inte de sörjande” Den fysiska gravstenen har även i framtiden en symbolisk funktion, men det är inte säkert den kommer att stå på en kyrkogård. Det är en av slutsatserna i en tysk sociologisk studie som presenterades förra året, finansierad av konstgjuteriet Strassacker i Süßen i Tyskland. TEXT PETER WILLEBRAND FOTO STRASSACKER G ünter Czasny är designer och vice vd för Strass acker. Han har i flera decennier ar betat med utformningen av framtida kyrkogårdar, gravplatser och grav - symboler. Han har även lett ett flertal tvärvetenskapliga forskningsprojekt och är projektledare för den aktuella studien som ska utmynna i en bokserie under namnet Raum für Trauer (Rum för sorg, fritt översatt). En av slutsatserna i studien är att gravstenen har goda chanser att behålla sin symboliska funktion i framtiden, även när nya traditioner tar över i en allt mer globaliserad och sekulariserad värld. Men det är inte lika självklart att kyrkogården har lika stora chanser att ”överleva”. –I dag upplever många människor befintliga kyrkogårdar som obsoleta, en plats förknippad med förbud, regler, höga kostnader och en nedlåtande behandling, säger Günter Czasny. – Sociologerna Thorsten Benkel och Matthias Meitzlers forskningsresultat bekräftar också att många sörjande inte längre ser kyrkogården som en plats för dem, varken socialt och psykiskt. Individualiteten ökar och många reagerar mot en ”automatiserad hantering av döden”. – Och det är kyrkogårdarna som måste förändras, inte de sörjande. Kyrkogårdar är öppna ytor som ständigt måste omprövas: socialt, ekologiskt och ekonomiskt, understryker Czasny. I Sverige har vi under senare decennier sett hur askgravlundar och minneslundar ökat kraftigt. Samtidigt är det tydligt att människor även vid den typen av gravplatser vill lämna personliga avtryck, trots att det inte ska få förekomma. günter czasny är starkt kritisk till att människor inte aktivt tillåts uttrycka sin personliga sorg, med vad han beskriver som ”handlingar som är centrala i ett sorgearbete.” – Den typen av begravningsplatser både hindrar sorgprocessen och bär ansvar för den avtagande acceptansen av befintliga kyrkogårdar. En begravningsplats blir bara helande om anhöriga kan ”hävda” och ”hantera” den som de önskar. Det har tidigare sagts att släktingar måste befrias från skyldigheten ”att 18 behöva underhålla en grav” och stödjas i möjligheten att ”kunna göra något vid graven”. Samtidigt är det mycket viktigt att betona att det är en stor skillnad mellan vård och sorg, något som inte tidigare erkänts i kyrkogårdsvärlden. I studien talas om att den framtida kyrkogården bör bestå av olika rum, där det enskilda rummet har egna syften. Günter Czasny kallar det ”sorgrum” som ger möjlig het Günther Czasny, designer och vice vd för konstgjuteriet Strassacker. till både individuella eller gemensamma ritualer, personliga eller offentliga farväl. – Om en kyrkogård ska leva upp framtidens utmaningar, måste den utgå från de grundläggande psykologiska och effektspecifika aspekterna och funktionerna på gravplatsen. Fokus ligger på rumsligt accepterade platser på kyrkogårdar – inte en plats för döda, utan en plats för levande. Rummen behöver ha en inbjudande atmosfär, men måste samtidig ge människor möjlighet att dra sig bort från vardagen, vara lättillgängliga och inte styras av tidsbegränsningar. – De måste också stå fria från organisatoriska påbud, man ska kunna känna ”sorg”, oavsett social tillhörighet och gruppering. Dessutom måste rummen ha en struktur som både kan vara starkt privat och offentlig, med en möjlighet att uttrycka individuell sorg i en kollektiv miljö. Hur ska den som driver ett stenhuggeri i dag resonera för att möta de framtida förändringarna? – Han eller hon bör ompröva sin syn på olika begravningskulturer och anpassa sig till utvecklingen. Man måste förstå och lära sig att behandla ämnet sorg utöver tekniska färdigheter och kunskaper. Framför allt måste man förstå vilken betydelse en gravsymbol har för de sörjande. – Dessutom måste man rent generellt våga inleda en diskussion som omprövar den allmänna attityden hos människor som säger ”jag vill inte vara en börda för dig” till is tället öppet berätta ”jag har medvetet valt en sorgplats där du kan uttrycka din sorg för mig”. Ett budskap som får fler att i framtiden medvetet välja plats eller grav på kyrkogården kommer också att ligga till grund för den som ska utforma framtidens gravsten, säger Günter Czasny. n
Sten Projekt: Gamla krematoriet i Örebro
Sten Projekt: Nikolai försmlingshem i Örebro
Sten Projekt: 2xFönster – restaurering av kyrkofön
ster
Sten Projekt: Obelisken på slottsbacken
Sten Stenpriset 2020 – De nominerade
Sten Familjeföretagen: Petterssons Stenhuggeri
Sten Nyhet: Kyrkan och momsen – skev konkurrens?
Sten Krönikan: Elisabth Ahlström
Sten Nyhet: Montering på fasad
Sten Fråga Kurt & Kai: Är projektkraven rimliga oc
h riktiga?
Sten Marknaden