Sten Sten 2/2020 – Omslag
Sten Innehåll – Sten 2/2020
Sten Ledare: Kai Marklin
Sten Kort & gott: Rösta på designpris, Gravsten me
d holk, nytt Ljus i Vångabrottet mm
Sten Männiksan & materialet: Stenkojan
Sten Intervju: Mikael Traung
Sten Tema: Kyrkogård i förändring – Framtida minne
n
Sten Tema: Kyrkogård i förändring – Kyrkan måste ä
ndras, inte de sörjande
Sten Projekt: Gamla krematoriet i Örebro
Sten Projekt: Nikolai försmlingshem i Örebro
Sten Projekt: 2xFönster – restaurering av kyrkofön
ster
Sten Projekt: Obelisken på slottsbacken
Sten Stenpriset 2020 – De nominerade
Sten Familjeföretagen: Petterssons Stenhuggeri
Sten Nyhet: Kyrkan och momsen – skev konkurrens?
Sten Krönikan: Elisabth Ahlström
Sten Nyhet: Montering på fasad
Sten Fråga Kurt & Kai: Är projektkraven rimliga oc
h riktiga? FRÅGA KURT & KAI STENKÄNNARE TILL DIN TJÄNST FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM KURT JOHANSSON är bergsingenjör och adjungerad professor i ämnet Natursten som bygg– och anläggnings– material på SLU. KAI MARKLIN är arbetande ordförande i Sveriges Stenindustri– förbund och Sten– industrins Forsknings– institut. ▼ I VARJE NUMMER SVARAR VÅRA EXPERTER PÅ FRÅGOR OM NATURSTEN. KURT GER SVAR PÅ SVÅRA PROFFSFRÅGOR, KAI VET HUR DU FÅR BORT RÖDVIN FRÅN KÖKSBÄNKEN. ÄR PROJEKTKRAVEN RIMLIGA & RIKTIGA? ▼ Vi har fått detta förslag från en projektör. Vad säger du om det? Det gäller en entréyta med natursten 175 m2 med viss lätt trafik och parkering, få fordon/dygn. (Frågan är något förkortad och redigerad.) Förslaget i sammanfattning Stenformat: tjocklek 100 mm. Ytstorlek: varierar mellan de olika fälten 200x100, 300x100, 300x150 m. Ytbearbetning: flammad, fogsidor och undersida sågad. Stenmaterial: olika svenska stensorter, granit och diabas. Montering: i fält som har en genomsnittlig yta på cirka 3x5 m. Raksättning med förskjutna fogar. Fogbredd: 3–5 mm. Fogmaterial: AMA 17 DCG 1/1 alternativt stenmjöl 0–4 mm. Sättlager: stenmjöl 0–4 mm, 30 mm tjockt. Bärlager: bundet bärlager bergkross 0–32 mm, 80 mm tjockt. Mothåll: kantstöd av cortenstål förankrat med spjut av betong. Avstånd mellan stålen 3–5 m. KURT SVARAR: Stenformat, sågade fogsidor: Ovanligt och olämpligt format, som kan beskrivas som en slags storgatsten med sågade fogsidor. Sågade fogsidor ger en 46 instabil beläggning. Den kommer inte att ligga still eftersom det förekommer biltrafik, Fogbredd är 3–5 mm, det vill säga 4±1 mm är ett orimligt krav. I AMA Anläggning gäller för smågatsten med sågade kanter 6±3 samma skulle anses vara rimligt även för storgatsten. Om kravet på 4±1 mm ska nås måste stenen ha en tolerans på ±1 mm, vilket är en betydande skärpning mot standarden och praxis. Kan ni hitta leverantörer som anser sig klarar detta specialkrav och i så fall till vilken kostnad? Vi har dålig erfarenheten av stenar med sågade fogsidor och små ytor där biltrafik förekommer. Ytorna på dessa stenar är 0,02– 0,045 m2 och den minsta yta med sågade kanter som anses vara stabil nog för biltrafik är 0,09 m2 (300x300 mm plattor). Inte ens om ni skulle lyckas hålla den smala fogbredden skulle beläggningen med så små plattor med sågade fogar var stabil nog för biltrafik. Detta format ligger helt utanför det format för vilket det finns anvisningar och standarder. Om ni absolut vill hålla på sågade fogsidor så är det bättre att lägga stenen i fiskbensmönster. Det är inget jag garanterar, men det ökar stabiliteten i en dålig lösning. Rekommenderat format: storgatsten med klippta fogsidor och klippt undersida. Vill ni ha de angivna formaten så går det att få en garanterat stabil beläggning av storgatsten med specialformat, dock med längden max 250 mm, med klippta fogsidor och klippt undersida. Stenen ska vara trumlad. Ur kostnadssynpunkt är fallande längder att föredra. Fogbredden måste givetvis ökas med klippta kanter. Fogbredden kan hållas nere till 8±5 med ett visst pristillägg på stenen så att den håller fogtoleransen ±5. Jämfört med ert ursprungsförslag med sågade kanter är detta billigare, och ur energisynpunkt är det en avsevärt mindre miljöbelastande lösning. Sågning kräver mycket energi. Om stenen utförs med sågad undersida i stället för klippt minskas stabiliteten avsevärt. Dock bättre än i ert ursprungsförslag med sågade fogsidor. Sätt- och fogmaterial, följ anvisning i AMA Anläggning 20: makadam 2–4 mm. Stenmjöl ska inte användas, det blir för tätt och vatten stannar i beläggningen. Sättlagrets tjocklek: med klippt undersida på stenen bör det enligt AMA Anläggning 20 vara 50±10 mm. Bärlagret: Ska vara obundet 80 mm. Stensorter: Klippt undersida begränsar valet av sten till vissa stensorter, men det finns ändå ett antal färgalternativ. ÄR MAKADAM & FLIS SAMMA SAK? ▼ Jag är anläggare och ser i senaste Utemiljö (2020 mars) att makadam 2–4 mm rekommenderas som sättoch fogmaterial för gatsten och hällar. Bra. Det verkar vara samma som i nya AMA Anläggning 20, tabell DCG. 1. Fråga: Är flis och makadam samma sak? KURT SVARAR: Ja, det kan det vara, men flis låter för mig mer obestämt avseende kornstorleksfördelningen. Så för säkerhets skull använd begreppet makadam 2–4 mm, det vet alla bergkrosstationer vad det är. Om du vill vara riktigt säker så hänvisa till AMA Anläggning 20, tabell DCG.1.
Sten Marknaden