Teknik Stålindustrin är en av de största miljöbov
arna och står för 10 procent av Sveriges koldioxidutsläpp. I projektet Hybrit undersöker SSAB, LKAB och Vattenfall hur kolet i masugnarna i framtiden ska kunna ersättas av vätgas där utsläppen endast består av vatten. Samtidigt satsar regeringen 300 miljoner kronor per år fram till år 2040 i det så kallade Industriklivet. Allt för att minska utsläppen från industrin. Vätgas ska göra stål industrin fossilfri D et är stort, gigantiskt. Hela det moderna samhället bygger på storskalig järnframställning, och kol är en absolut nödvändig del av processen. För att byta ut kolet måste vi bygga upp ett i grunden nytt system. Det säger Martin Pei som har arbetat länge inom den svenska stålindustrin. Han har en doktorsexamen i metallurgi vid Kungliga tekniska högskolan och leder sedan tre år tillbaka teknikutvecklingen på stålföretaget SSAB. Ändå har han svårt att hitta de rätta orden för att beskriva omfattningen av det senaste projektet. Det går ut på att stöpa om en av världens äldsta industriprocesser, masugnen. Sverige kan bli först i världen Målet är att utveckla en ny typ av ugn, som matas med vätgas i stället för kol och som släpper ut vatten i stället för koldioxid. Om det lyckas kan Sverige bli först i världen med att tillverka fossilfritt stål. Bakom projektet, som kallas Hybrit, står SSAB tillsammans med gruvkoncernen LKAB och energibolaget Vattenfall. De första pla6 ENERGIGAS NR 4 2017 nerna började smidas för två år sedan. Nu har de tre företagen bildat ett gemensamt bolag för att gå från ord till handling, med Martin Pei som ordförande. Under årens lopp har stålindustrin gjort mycket för att minska energianvändningen och därmed utsläppen. Rökgaserna återanvänds så långt det är möjligt inom stålverket. Spillvärmen blir dessutom fjärrvärme i det omgivande samhället. Martin Pei, teknisk direktör på SSAB. Stora koldioxidutsläpp Enligt Martin Pei finns det inte mycket kvar att skruva på i processen. – I dag ligger vi väldigt nära den teoretiska minimigränsen för kolförbrukningen, säger han. Trots det står stålindustrin för en tiondel av de svenska koldioxidutsläppen. Och den svenska riksdagen har slagit fast att Sverige ska bli koldioxidneutralt till 2045. Miljöbov. Stålindustrin står för en tiondel av utsläppen av – Det kräver att vi får bort problemet vid källan, i masugnen. Vi kan inte fortsätta att importera kol, säger Martin Pei. Masugnen med sin långa historia är fortfarande hjärtat i ståltillverkningen. Den äldsta masugnen i Sverige – och Europa – har hittats i Norberg i Bergslagen och är från 1100-talet. Uppgiften är – nu som då – att få fram rent järn genom att ta bort det syre som är bundet i järnmalmen. Till det används kol i form av koks, som reagerar med syret vid hög temperatur. Då bildas koldioxid. Efter denna så kallade reduktion kan det rena järnet rinna ut i botten på masugnen, medan koldioxiden till slut försvinner upp i atmosfären efter att värmen har tagits om hand. Enkel lösning på pappret I Hybrit ska kolet ersättas med vätgas. Finessen är att det då inte bildas någon koldioxid vid reduktionen av järnmalmen. Vätet reagerar med syre och bildar i stället vatten. På pappret är det en enkel lösning som även har bevisats genom experiment och teoretiska beräkningar. Men i praktiken är det en annan