Energigas 1
Forskning & utveckling Framtidens biogasanläggnin
g Dagens biogasanläggningar kommer allt mer utvecklas mot att bli bioraffinaderier. Utöver fordonsgas, el och värme kan processen ge många fler produkter, exempelvis biobaserade plaster och kemikalier. Därmed kan även lönsamheten öka, samtidigt som användningen av material och energi minskar. Det framgår av en kartläggning från Energiforsk om bio gasens roll i den cirkulära ekonomin. Nästan allt biologiskt material kan rötas i en biogasanläggning. I processen omvandlas exem pelvis slamrester från avloppsvattenrening, gödsel eller växtavfall från jordbruk till biogas. På så sätt blir vi av med avfallet och får i stället fordonsgas, el eller värme. Samtidigt är miljöfördelarna många. Drivs bilar med biogas i stället för fossila bränslen minskar utsläppen av växthusgaser. Om gödsel som annars skulle ha lämnats kvar på åkrarna rötas till biogas, släpper den inte ut växthusgasen metan i atmosfären. Den rinner inte heller ut i vattendrag och orsakar övergödning. – Mångsidigheten i anaerob nedbrytning är dess tydligaste styrka, säger Anton Fagerström på Energiforsk. Han är huvudförfattare till den nya rapporten om rötningsprocessen och biogasen samt deras roll i en cirkulär ekonomi. Biogasanläggningar blir bioraffinaderier Dagens biogasanläggningar kommer enligt rapporten i framtiden mer och mer att utvecklas mot bioraffinaderier. Där kan mycket mer än biogas produceras, på liknande sätt som i exempelvis många av dagens massa och pappers fabriker. Där utvinns utöver massa och papper ofta bland annat också lignin, tallolja eller energi. – I ett bioraffinaderi kan man utvinna olika produkter före, under och efter rötningen. Bio gasanläggningen blir en integrerad fabrik där man plockar ut olika saker under processen, säger Anton Fagerström. Det går att göra mycket mer än att uppgradera biogasen till fordonsgas eller omvandla den till el och värme. I rötningsprocessen kan man utvinna exempelvis biobaserade plaster, enzymer, vitaminer eller andra biobaserade kemikalier. – Biogasprocessens flexibilitet och dess förmåga att bryta ner en mångfald av organiska strömmar samtidigt som den kan producera ett anmärkningsvärt omfång av produkter cementerar dess roll i den cirkulära ekonomin, säger Anton Fagerström. Det gör att biogasen, och hela processen 32 ENERGIGAS NR 4 2018 ” I ett bioraffina deri kan man utvinna olika produkter före, under och efter rötningen. Biogasanläggningen blir en integrerad fabrik där man plockar ut olika saker under processen. ” Anton Fagerström, Energiforsk där den framställs, är viktig i den cirkulära ekonomin, där såväl avfall som material och energianvändning ska minimeras, enligt rapportförfattarna. De konstaterar samtidigt att den cirkulära ekonomin fortfarande befinner sig i sin linda. I rapporten lyfts fyra konkreta exempel på hur ett cirkulärt arbete kan se ut. Ett av dem är Vera park i Helsingborg, en industripark där 16 företag, inklusive renhållningsbolaget NSR, har byggt upp ett cirkulärt avfalls och återvinningskoncept. Allt avfall som kommer till Vera park ska tas om hand, processas och uppgraderas till nya produkter för att säljas med förtjänst. Nya möjligheter – Produkter med ursprung i biobaserade resurser kommer att ta allt större plats under de kommande åren. I framtiden kommer mycket av det som många i dag betraktar som avfall att omvandlas till andra produkter. Biogasanläggningarna kommer att ha en avgörande betydelse i denna utveckling, säger Anton Fagerström. Han tror att bioraffinaderitänket kan skapa nya möjligheter för biogasanläggningarna i framtiden. Även dagens biogasanläggningar kan dock ge ekonomiska vinster, exempelvis genom att ge avsättning för gödsel eller genom att skapa arbetstillfällen. – Det finns redan i dag pengar att tjäna i rötningsbranschen. Men multifunktionaliteten med biogas och rötningskonceptet och dess samhällsnytta blir allt mer tydlig. Man måste