Energigas 1
I korthet en guldgruva Bioekonomi. Världens störs
ta fabrik för produktion av flytande biogas invigdes nyligen utanför Trondheim i Norge. Råvaror är avfall och biprodukter från fiskeindustrin samt processvatten från massa och pappersbruk. Ägaren Biokraft bedriver även forskningsprojekt kopplade till fabriken. Syftet är att återanvända näringsämnen hos Biokrafts egna biprodukter för att odla alger och polyetrar som i sin tur kan ge ingredienser till djur och fiskfoder. FOTO: BIOKRAFT /KENNETH KVANDE titta på flera sätt att ta tillvara de resurser man har. Rötning är ett verktyg, säger han. I Sverige används biogasen ännu så länge främst till fordonsbränsle. I andra länder skickas biogasen ofta i stället till gasturbiner och pannor där den omvandlas till kraft och värme – och den tillämpningen kan medföra att de börjar tillverka fordonsgas. – En tillämpning utesluter inte en annan utan de kan i stället vara draghjälp åt varandra. Bygger man en rötningsprocess för en applikation kan processen användas också för andra syften och därmed underlätta övergången till ett mer cirkulärt system, säger Anton Fagerström. SIV ENGELMARK CEDERBORG nRapporten “The role of Anaerobic Digestion and Biogas in the Circular Economy” har tagits fram av Energiforsk på uppdrag av Internationella energirådet, IEA Annex 37. Arbetet har gjorts tillsammans med motsvarigheter i bland annat Norge, Finland, Danmark och Irland. Rapporten kommer att översättas till svenska. Läs mer: www.energiforsk.se/nyhetsarkiv/ biogas-i-den-cirkulara-ekonomin/ Ny testarena för vätgas och elektrolys n Intresset för elektrolys och förny bar vätgas ökar i såväl Sverige som utomlands. Nu har forskningsinstituten Rise och Swerim med stöd från industrin fått medel från Vinnova för att utveckla en ny testmiljö där olika tillämpningar för elektrolys och vätgaslagring ska kunna testas och utvärderas. Den fysiska anläggningen kommer att byggas upp i Luleå. – Testbädden kommer att vara en öppen och neutral arena där man kan utvärdera och demonstrera såväl enstaka komponenter som hela värdekedjor för ett brett spektrum av olika vätgasapplikationer. Det kan till exempel handla om energilagring, produktion av biodrivmedel och gröna kemikalier eller vätgasapplikationer inom den metallurgiska industrin. Lika viktig som den fysiska testbädden blir det kompetenscenter för vätgasteknologier som vi nu skapar, säger projektledaren AnnaKarin Jannasch på Rise. Projektet utvecklas i samarbete med ett tjugotal intressenter och framtida testbäddsanvändare, bland andra Hybrit development, Höganäs, Sandvik, Perstorp, Nouryon och Haldor Topsoe. Anna-Karin Jannasch Samarbete. Scania satsar på ett forskningscenter på Handelshögskolan i Stockholm. FOTO: SCANIA Scania satsar på forskningscenter n Scania och Handelshögskolan i Stockholm inleder ett tioårigt samar bete kring ett nytt forskningscenter som ska fokusera på framtida affärsmodeller kring fordonstillverkning och transportlösningar. Forskningscentret, som går under namnet Scania center of innovation and operational excellence, leds av docent Martin Sköld. Tillsammans med andra forskare ska han arbeta med frågor som är kopplade till transportoch logistikbranschens ekosystem. Reningsteknik ska ger mer biogas n VA Syd bygger en pilotanläggning på Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö. I forskningsprojektet Agnes III testas en innovativ lösning för avloppsvattenrening med tekniken aerobt granulärt slam (AGS). Tekniken är energieffektiv och ger även möjlighet att utvinna mer energi till biogas och att utvinna en ren fosforfraktion. Projektet ska ge ny kunskap och erfarenhet om avloppsvattenrening med tekniken som redan i dag används på flera ställen i världen. Men utformningen med förfiltrering och fosforåtervinning är unik, enligt VA Syd. – Vi ser stor utvecklingspotential för denna teknik, som är kompakt och energieffektiv. Resultaten av vår pilotstudie kan komma att användas på både stora och små avloppsreningsverk i Sverige och utomlands. Syftet är att utveckla ett avloppsvattenreningsverk som både är resurssmart och kompakt, och som bidrar till hållbara städer, säger Elin Ossiansson, projektledare och industridoktorand på VA Syd. Projektet pågår fram till 2022 och är delfinansierat med 4,1 miljoner kronor från Naturvårdsverkets stöd till stadsinnovationer. ENERGIGAS NR 4 2018 33