Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Amanda Malmberg
Vårdguiden Säsong för skolstart och stress
Vårdguiden Tema Motion
Vårdguiden Hitta din rörelseglädje Kroppen är bygg
d för rörelse. Att minska stillasittandet och få in motion i vardagen är något av det bästa vi kan göra för vår hälsa. Men hur hittar man motivationen och inspirationen när ursäkterna bara radar upp sig? Möt Boa och Miguel som började dansa balett som vna o de teerna som ildade en egen träningskl D u vet att du borde motionera regelbundet, men gör det kanske ändå inte. Eller så är du en periodare, som börjar och slutar lika snabbt igen. En halvtimmes pulshöjande aktivitet om dagen minskar risken för en lång rad sjukdomar och fördröjer åldrandet. Det vet de flesta av oss. Ändå är det många som inte rör sig tillräckligt, som kanske vill men inte får till det. – Kunskap räcker inte. Hjärnans belöningssystem fokuserar på vad som känns skönast just för stunden, inte vad som är bäst i långa loppet, säger Magnus Lindwall, professor i träningspsykologi. Det är därför det känns som allra svårast att komma iväg på det där träningspasset när man egentligen behöver det som mest, som efter en lång dags stillasittande. Då är det mer lockande att sätta sig i soffan, ta ett glas vin eller något gott att äta. – Vi gillar genvägar och undviker det som är jobbigt. När det känns tungt eller tråkigt är det många som slutar, förutom ett fåtal som tycker om att pressa sig. Hur skapar man träningsmotivation? – Fundera på dina drivkrafter. Varför vill du börja motionera? Är det för din egen skull eller för någon annans? Ofta är det yttre drivkrafter som startar en livsstilsförändring. Det kan vara att en läkare eller familjemedlem uppmanar dig att gå ner i vikt. Du kanske försöker döva ett dåligt samvete eller få omgivningens uppskattning. Detta kallas för kontrollerande motivation, och kan vara den spark i baken som krävs för att komma igång. Men för att du ska fortsätta med din nya vana måste den yttre motivationen övergå i en annan sorts motivation. – Det vi kallar för självbestämmande motivation är mycket mer hållbar i längden. Inre motivation, att hitta en aktivitet som är en belöning i sig. Att det är skönt, roligt eller intressant, säger Magnus Lindwall. Ett sätt är att plocka upp det gamla intresset från ungdomen, som dans eller fotboll. – När du har gjort det nya beteendet till din egen grej och ser nyttan med det, då är det också lättare att tänka att varje träningspass inte måste kännas skönt eller roligt men att du gör det ändå, för att det är meningsfullt och en del av den du är. Vad som däremot är dåligt för motivationen är att göra något du mår dåligt av eller upplever som negativt, som att träna för hårt. Det är särskilt viktigt att tänka på om du är en ovan motionär. Gör det så enkelt som möjligt så att du känner att du klarar av det. Är du helt träningsovan kopplar du förmodligen inte träningens effekter till något positivt. Hjärtklappning och andfåddhet kan vara förknippat med ångest och obehag. Då behöver du vänja dig vid känslan av trötthet. Och det kan ta tid. Att det bara skulle ta tre veckor att skapa en ny vana stämmer inte. – Det finns inget stöd i forskningen för det, det är en myt. För de flesta tar det betydligt längre tid, vilket förklarar varför många ger upp så snabbt. Många är säkert överambitiösa, har dåligt tålamod och orealistiska mål, säger Magnus Lindwall. Den som har tränat tidigare har en extra draghjälp, träningen har blivit en fysiologisk vana. Om man aldrig har tränat är tröskeln högre. Därför är det viktigt att ta små steg, fast hela tiden i rätt riktning. – Först kanske du letar reda på ett par riktigt bekväma skor och går ett par varv runt huset. Nästa gång promenerar du en liten bit till, och belönar dig själv med att sätta dig på en bänk och lyssna på musik eller på fågelsången. Var ödmjuk inför uppgiften. Sätt upp en realistisk plan och struktur och skapa gärna ett nätverk runt dig som kan stötta. Det kan vara en personlig tränare, en partner eller träningskompisar. – Var snäll mot dig själv. Det betyder inte att du ska låta dig komma undan, men erkänn när det känns svårt och jobbigt. Var nöjd med varje litet framsteg du gör. Ha realistiska » 9
Vårdguiden
Vårdguiden "Vi tränar, skrattar och gråter tillsam
mans"
Vårdguiden Rörelse för kropp och knopp
Vårdguiden Boa och Miguel började med vuxenbalett
Vårdguiden Så får du bättre balans
Vårdguiden Könsdysfori
Vårdguiden "Jag har alltid känt att jag är i fel k
ropp"
Vårdguiden Allt fler får diagnosen könsdysfori
Vårdguiden Örnkoll på ögonen
Vårdguiden Marits bröstcancer upptäcktes vid mammo
grafi
Vårdguiden Viktigt att bröstcancer upptäcks tidigt
Vårdguiden Lymfödem efter bröstcancerbehandling
Vårdguiden Dålig andedräkt?
Vårdguiden Nerver i kläm
Vårdguiden Förändra dina alkoholvanor med ny nätbe
handling
Vårdguiden Läs i din journal när det passar dig