Barnböcker 2020/2021 1
Jag har en vän som är en fena på att klä vardagen
i berättelser på ett sätt som gör den begriplig för barn och, som bonus, väldigt underhållande för vuxna. Min vän tycks ha ett medfött barnperspektiv och har behållit sin förmåga att leka. I hens universum lever barn och vuxna inte i skilda världar utan i en och samma. Barnen går till förskolan, vuxna går till jobbet som ju kan beskrivas som ”ett slags förskola för vuxna”, kan hen förklara. ”Precis som ni gör, träffar vi våra kompisar och får bästisar. Och precis som ni har vi ibland samlingar när personalen vill berätta nåt. Också vi fick glass på avslutningen…” När detta skrivs är framtiden oviss men vi har levt och kanske fortfarande lever i ett tillstånd där många av oss vuxna inte har fått gå till vår förskola, väldigt knapphändigt har fått träffa våra lekkamrater och bästisar och fått mer skärmtid än vi nog mäktar med. I många dagar har de vuxna fått leka ensamma medan livet i stort har fortsatt som vanligt för barnen. Det är i sin ordning, men handen på hjärtat: liiiite orättvist är det! För att stå ut med denna orättvisa skapar vi vuxna en berättelse om vardagen med nya ord och begrepp. ”Det nya normala”, säger vi om det här med att inte få åka till vår förskola, träffa våra kompisar som vi brukar, ha oändligt med skärmtid och pussas och kramas på några meters distans. I det ”nya normala” får allt vi gör en virusbeteckning: bebisar som avlas i år är coronabebisar, familjer utökas med coronahundar eller -katter, vi coronakramas, coronahamstrar och karantänchillar. Och alla som inte följer den ”nya” normen social distansering är covidioter… Men det finns saker i det ”nya normala” som är sig väldigt likt (ska vi säga att det är det gamla normala, eller pre-corona-normalt?). Den här katalogen till exempel, nästintill karantäntillkommen men precis som vanligt till bredden fylld med alla slags berättelser för jättesmå till jättestora barn. Kanske berättelser som gör vardagen och världen lite mer begriplig eller också magisk och förtrollad eller allt på en och samma gång. Fantasin är som bekant ett gränslöst land där allt är möjligt. Det visste Beppe Wolgers som skrev den fina texten Det gåtfulla folket, oförglömlig genom Olle Adolphsons tonsättning och sång. Den som börjar med ”Barn är ett folk och de bor i ett främmande land” och slutar med raderna: ”Där blir en värdelös sak till en skatt. Där, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen Där finns riken som ingen av oss tar ifrån dem. Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.” Min vän som är en fena på att klä vardagen i berättelser skulle invända mot det där att barn bor i ett främmande land med att citera en annan skald, Gunnar Ekelöf: ”Jag bor i en annan värld men du bor ju i samma”… Henriette Zorn Projektledare Barn- och ungdomsbokskatalogen