NG Gbg 1
Det är en otroligt bra beskrivning av vad en vd g
ör. – Det är ju det! På ett sätt behöver man bara reagera på vad som händer. Jag tackade ja, kanske för att jag helt enkelt inte förstod bättre. Sen kom den tidigare vd:n aldrig tillbaka så mitt vikariat förlängdes. Efter ett tag började jag även agera och förbättra, alltså inte bara reagera, och det slutade med att jag blev kvar där i fem år. Vad har du mer för utbildning? – När jag hade varit där ett par år kände jag att jag ville plugga vidare, jag har alltid gillat att lära mig saker. Så jag sade upp mig från min tjänst som vd och började plugga ekonomi i Uppsala. Jag ville läsa just ekonomi för att få svar på alla de frågor som hade dykt upp under min tid som vd. N är Julia Kalthoff hade gått ut gymnasiet visste hon precis som många andra inte exakt vad hon ville göra. En sak hon visste var emellertid att hon fascinerades av eld, stål och saker som kan finnas kvar i flera tusen år. Låter det som en smal inriktning? Absolut, men lyckligtvis fanns det ett yrke som motsvarade exakt dessa kriterier: yxmakare. Idag är Julia en av Sveriges mest renommerade sådana, och hon brinner även för att föra kunskapen om hantverket vidare. Hur hamnade du i yxbranschen från första början? – Jag hade jobbat med tyger en hel del, då min mamma hade tygaffär, men började intressera mig för att smida. Framför allt för att materialet var i princip omöjligt att begripa. Tyg i all ära liksom men det kan man ganska lätt förstå hur det funkar, och så är det inte med metall. Jag lockades också av att man får ta i, elda och skita ner sig. Så efter gymnasiet hittade jag en utbildning på en yxsmedja i Hälsingland, i Gränsfors, och gick alla deras kurser då jag blev helt hooked. JULIA BETALADE AV sin utbildning genom att jobba för samma smedja, och uppenbarligen var det ett lyckat upplägg även för smedjan. När de sökte en tillfällig vd till sin andra fabrik i Gästrikland frågade de nämligen om inte Julia kunde hoppa in som stand-in. Du blev vd vid typ 21 års ålder? – Ja, alltså jag frågade hur det skulle funka rätt praktiskt och fick svaret att det mest handlade om att svara i telefon och om det händer något så skulle jag fixa det. NR 2, 2021 | NÖJESGUIDEN 45 ”JAG HÖGG JÄTTEMÅNGA HUGG I PAPPER, REP OCH GRANKVISTAR!” DÅ DET BARA finns tre yxfabriker i Sverige visste Julia inte riktigt hur hon skulle kunna jobba med det hon gillade allra bäst. Då kom hon på att hon kunde starta eget, och göra det själv utan att ha en massa måsten. Framför allt tillät det henne att lägga ner den tid som krävdes för att få fram den perfekta täljyxan. Det tog drygt ett år innan hon landade i en yxa hon kunde stå för, smidd med ett specialstål. – Allt handlar egentligen om stålets sammansättning. Tänk dig själv en havregrynsgröt utan kanel, socker och mjölk. Det är inte jättegott. Men bara du för in lite av de ingredienserna äter du det gärna till frukost varje dag. JULIA PRATADE BLAND annat med en doktor i eggmetallurgi, som hon bollade fram både stål och smidesmetod för att få fram det perfekta resultatet. – Jag högg jättemånga hugg i papper, rep och grankvistar för att se hur yxan reagerade på olika material. Den ska vara hård för att eggen ska hålla, men är den för hård blir det liksom sprött som glas så det måste vara en balans mellan hårdhet och seghet.