NG Malmö 1
”JAG KAN GÅ RUNT PÅ STAN OCH TÄNKA PÅ KANTLISTER”
Glas, vapen och maktsymboler. Nöjesguiden har hälsat på hos konstnären Isa Andersson. TEXT & FOTO: LINN KOCH-EMMERY I ETT ÖPPET kontorslandskap i Vasastan i Stockholm huserar konstprojektet Mischiefs sedan sommaren 2022. De något otippade heltäckningsmatteklädda 500 kvadratmetrarna fungerar både som showroom, galleri och ateljé för utvalda kvinnliga och icke-binära konstnärer. Mitt i den luftiga lokalen ligger ett gäng orangea koner och från taket hänger vad som ser ut att vara en slägga av glas. Det är här konstnären Isa Andersson har sin kreativa verkstad. Hon har gjort sig känd för sina brutala symboler i handblåst glas, inte sällan i form av vapen eller verktyg. Nu vittnar de orangea plastkonerna, som jag just råkat stöta till med min fot, om något nytt. – Jag ville testa att vara lite närmare materialet. Men samtidigt är jag som en kråka. Det är svårt att släppa glaset. Det glittrar och är så massivt, säger Isa. HON VÄXTE UPP i vad som beskrivs som ett “hippie-hem”. Isas pappa är sakletare och driver en antikaffär. Familjen har alltid haft otroligt mycket prylar hemma och som liten tyckte hon om att möblera om i sitt rum. Föräldrarna stöttade alltid de kreativa impulser som kom hennes väg. – Om jag fick ett infall och ville måla på gardinerna så gjorde vi det. Det fanns inget rätt eller fel, säger Isa. 52 NÖJESGUIDEN | NR 4, 2023 ISA HAR LÄST formprogrammet på Beckmans Designhögskola och har även en master i industridesign från Konstfack. Idag jobbar hon enbart som konstnär, även om hennes verk ofta rör sig i gränslandet till design. I grund och botten finns en vilja att göra konsten mer tillgänglig. Det ska helst inte bli för luddigt. – Man behöver inte vara svår bara för att man är konstnär. Jag är nog den mest okonstiga konstnären du har träffat, säger Isa och skrattar. Är det så du själv skulle ringa in ditt konstnärskap? – Folk brukar säga att jag är glaskonstnär men jag kräks lite på det uttrycket. Googla glaskonst eller glaskonstnär, det är i princip det värsta som finns. Jag skulle säga att jag jobbar med skulptur och att mitt formspråk kan klassas som “skarpt men återhållsamt”. Jag vill inte kalla min stil för “snubbig”, men det ligger där på kanten. Och jag gillar det. Skulle du säga att det finns en röd tråd i det du vill uttrycka? – Jag tänker att jag utgår från en skala där konsten antingen är väldigt konceptuell eller bara vacker. Jag försöker dra min process där emellan. Hur övertydlig kan jag vara innan jag skriver någon på näsan? Generellt gillar jag att tweaka motsatser, som exempelvis med den här konen. Den syns, den varnar och den utstrålar stabilitet. Om jag översätter den i ett material som är mer fragilt, hur uppfattar vi den då? Jag vill bryta ner saker. MATERIALÖVERSÄTTNINGAR OCH KÄNSLOMÄSSIGA motsatser i vardagliga föremål har varit ett grundtema i Isas konstnärskap. Hennes soloutställning från 2022, Surviving with grace, kretsar kring uppfattningar om skönhet i tider av kris och överlevnad. Merparten av verket är skapat i klarglas och handblåst på Boda Glasbruk i Småland. Det var även där verket ställdes ut för första gången. Att arbeta i glas känns hyfsat ovanligt bland unga konstnärer idag. Hur hittade du till glaset? – I mitt examensarbete utgick jag från maktstrukturer och deras material.