Lera 1
Lera Skärvor
Lera Projekt: stora hotellet
Lera Proejkt: Angereds simhall
Lera Trendspaning: semester med Picasso
Lera Porträtt: arkitekt
PORTRÄTT: ARKITEKT U Resecentrum i Umeå är en suc
cé som gav Astrid Sylwan BKR:s Stora kakelpris. T Design på tyg för Marimekko. U Fasaden på Nya Karolinska interagerar med omgivningen. Q Skarpåkerskolans form inspirerade till den invändiga keramikens mönster. E Filip Svensson (till vänster) som tillsammans med Josef Zetterman har ritat Kommendören. JANNICE VÄLJER TRE KERAMISKA PROJEKT Nya Karolinska, Solna Vi använde keramiken för att skapa interaktion med omgivningen. Det vita, glaserade balanserar den stora skalan. Mot Gävlegatan kompenserade vi bristen på träd med en fasad i förtonande grönt. Skarpåkerskolan, Kramfors Vi inspirerades av byggnadens kantiga form och den omgivande naturens kulörer när vi gjorde mönsterläggningen till keramiken i skolans våtutrymmen. Att använda befintliga geometrier i ny skala var tilltalande. Kommendören, Stockholm Restaurangens koncept är ”American bistro” och vi använde samma kakel som i New Yorks tunnelbana. En av fördelarna är att det kan runda hörn, vilket ger en mer ombonad känsla i miljöer med många hårda material. tande projekt i Kina där vi gjort storskaliga miljöer mer humana. Som arkitekt kan jag göra stor skillnad i människors vardag. Något annat jag är stolt över är att jag outtröttligt försökt bidra till att Tengbom idag är en mer jämställd arbetsplats. För fem år sedan fanns det exempelvis två kvinnliga chefer, nu finns det ett tjugotal. Vad har du för relation till keramiken? – Med uppväxtens närhet till Höganäs och Danmark har jag en relation till både naturlig och bränd tegel och lera. Min svärmor arbetar med keramik och min svåger är glasblåsare, så även idag finns det brända och varma nära. Processen från råmaterial till konstmaterial är spännande. Det är också intressant hur många projekt på ritbordet som så naturligt innehåller keramik, från badhus till barer. Keramiken har en betydande roll i många av era projekt, från vårdinstitutioner till restauranger – när kommer materialet som mest till sin rätt? – Det har så många styrkor – ytan, karaktären, tyngden. Det finns en generalitet som resulterar i väldigt många olika användningsområden. Vi kan använda det i väggar, golv och tak och ytbehandla det på så många olika sätt. Jag kan skapa ständigt nya mönsterbilder i det. Det är lätt att glömma att keramiska material är förädlade och istället se dem som grundmaterial. Vilka är keramikens största styrkor? – Den är tidlös. Det är ett långsiktigt material både estetiskt och ur hållbarhetssynpunkt. Det finns oändliga möjligheter vad gäller kulörer, mönster, relief och så vidare. Det har en vacker grafisk tvådimensionalitet. Rätt använt och rätt behandlat ger det en helt annan tyngd än exempelvis en gipsvägg. Det skapar en gedigen känsla. Vilken roll spelar keramiken inom hållbarhet? – Det som är spännande med keramik är hur det lyckas hålla hög svansföring miljömässigt genom hela livscykeln. Råvarorna är ju i huvudsak lera, mineraler och återvunnen keramik. Det ger ingen eller låg påverkan vid produktion, lagring och montering. Dessutom krävs ofta bara vatten vid rengöring, så det är inte konstigt att materialet får höga poäng i många miljöcertifieringssystem. Jag tycker att arkitekten har ett stort ansvar när det kommer till hållbarhet, dels som förespråkare men också som inspiratör. Vad är god arkitektur för dig? ” Det är spännande att keramik lyckas hålla hög svansföring miljömässigt genom hela livscykeln.” JANNICE JOHANSSON STEIJNER, ARKITEKT 28 – God arkitektur kombinerar historia och framtid, och skapar värden. Värdeskapande arkitektur innebär olika saker i olika sammanhang. Det kan vara ett värde för ägarna eller ekonomiska värden, men jag tänker främst på estetiska värden och att det finns en långsiktighet och hållbarhet i förvaltningen. God arkitektur är en byggnad eller ett rum som gör avtryck i historien och samtidigt är med att forma framtiden. LERA #1 2015
Lera Projekt: Ting1
Lera Form & teknik
Lera Projekt: Tullgarns slott
Lera Reportage: Aperiodiska mosaiker
Lera Krönika