Lera 1
Lera Skärvor
Lera Projekt: stora hotellet
Lera Proejkt: Angereds simhall
Lera Trendspaning: semester med Picasso
Lera Porträtt: arkitekt
Lera Projekt: Ting1
Lera Form & teknik
Lera Projekt: Tullgarns slott
Lera Reportage: Aperiodiska mosaiker
Lera Krönika KRÖN I K A ”Kan man ha ett kärleksför
hållande till sitt kakel?” DEN FRÅGAN HAR jag ställt mig, inte bara en gång utan två, ja till och med tre. Och svaret är ja! Anita Blue, Estrella Blue, Paloma blue, Damask blue, Arbour blue och Daisy May azul, jag vet att jag älskar er och att jag kommer att göra det så länge jag lever. Första gången vi träffades blev jag kär direkt. Vår Monika Ahlberg är matskribent, kock och en av Sveriges mest lästa kokboksförfattare. Hon är självlärd i kockyrket och har valt att fokusera på ekologisk mathantering och estetiken i matlagningen. förälskelse startade för över 30 år sedan i en lägenhet i Djurgårdsstaden på Kungliga Djurgården i Stockholm. En lägenhet som en gång varit af Chapmans ritkontor och det påstås att Gustav III faktiskt gått på golven. Nåväl, det är en annan historia … Här i lägenhetens lilla kök, här, hade vi vår första date. En helkaklad vägg, visserligen inte så stor men alldeles, alldeles underbar ändå. Drygt tio år senare stod vi inför ett faktum, vi skulle skiljas. Det var dags för mig att flytta. Flytta längre ut på Djurgården och till ett hus med egen trädgård. Min glädje över att äntligen få börja odla och få en egen trädgård kom av sig en smula när jag kom på att ni inte kunde flytta med. Hur flyttar man en vägg? Och hur skulle vi ses igen? Ni hade varit svåra att hitta från början, men kanske också för att jag då inte visste vad jag letade efter. Men som ett omen läser jag en tidning när jag väntar hos min tandläkare och se där. En liten, liten annons från en kvinna som hade en massa kakel som hon ville bli av med. Och det var ni, där var ni igen mitt älskade kakel. Hon hade tänkt sig att starta eget, köpt på sig ett lager men blev gravid och nu låg ni där. Jag ringde direkt och köpte allt hon hade. Åkte sedan hem och kaklade en dubbelt så stor vägg som den förra. Ja, jag var lycklig igen. Nu, drygt 30 år efter vårt första möte skulle jag flytta igen. Hur skulle det gå denna gång? Jag hade ingen aning om var jag skulle hitta er en tredje gång. Nu gällde det att leta, att tänka till helt enkelt. Med hjälp av en gammal vän hittade jag er till slut. Och den här gången tog jag i ordentligt! Åtta kvadratmeter vägg i mitt nya kök pryds av er och vårt förhållande har aldrig varit bättre. Ni kräver en viss känsla vid sättningen. Man kan inte bara hysta upp er på väggen utan att ha känslan. Ni vill ha plats, bredare fog än andra. Dessutom är det bra, om den som älskar er, lägger ut er på golvet och langar en och en av er till plattsättaren. TROTS ATT NI är handgjorda, olika och ojämna är det väldigt viktigt hur ni hamnar. Det är noga med mönstret. I mitt fall hade jag några äldre av er. Några som levt och blivit ännu vackrare. Nu var det viktigt att blanda er äldre med er yngre. Paloma Blue, du finns i alla åldrar i mitt kök och du är den jag älskar mest! En hemlighet vill jag avslöja, ni är starka! Ja, så starka att man faktiskt kan trampa på er utan att ni tar illa vid er. Idag finns ni inte bara på väggen i mitt kök utan även i ett par rader på köksgolvet. När jag går ut på min balkong, min trädgård idag, då är det ni som bär mig. NÄSTA NUMMER KOMMER I JUNI COCA-COLAS NYA HUVUDKONTOR I BERLIN STOR BUTIKSSPECIAL – DEN VARUMÄRKESBYGGANDE KERAMIKEN DEN OSMANSKA KERAMIKTRADITIONEN 50 ©CLAUSGRAUBNER FOTO: JANNE DANIELSSON