Nollelva 1
LÄSA När Linköping bländades av nazismen För någr
a år sedan gav Johan Perwe ut boken “Mörkläggning: nazismen och motståndet i Norrköping 1933-1945”. I sin uppföljare “Bländad av brunt – nazismen och motståndet i Linköping 1933-1945” tar han samma grepp på grannstaden, den konservativa småstaden Linköping där de nazistiska idéerna var mer accepterade än i det öppnare Norrköping. Den riksbekanta utställningen “Medlöperi och motstånd” som visats på Arbetets museum de senaste åren bygger till stor del kring Johan Perwes forskning och bok om Norrköpings nazistiska historia. Perwe är journalist och historiker och arbetar på Forum för levande historia, och han håller den östgötska lokalhistorien levande genom sina böcker där han berättar om nazismen och motståndet i länet åren kring andra världskriget. Efter att först ha fokuserat på hemstaden Norrköping tar han i sin nya bok en närmare titt på Linköping, som trots att det vid dåtiden var en mycket mindre stad än Norrköping hade en ungefär dubbelt så stor naziaktivitet. – Linköping var ett konservativt fäste, det var ett högerparti som ledde fullmäktige fram till 1938. Om man jämför med Norrköping som redan på 20-talet hade ett socialdemokratiskt övertag i styret så förstår man att det var en annan typ av stad. Det fanns ett klimat som var accepterande för de här tankegångarna, säger Perwe och nämner bland annat läraren Sven Lilliedahl som var aktiv nazist och hade ett nazistemblem på rocken, vilket accepterades av lärarkåren på Allmänna läroverket. Han åkte runt och höll nazistföredrag på sin fritid och skolan var en av de mest nazistanstrukna i hela Sverige. Dessutom hade Linköping tidningen Östgöta Correspondenten som också spelade en roll kring de rådande nazistiska tankarna. – En av mina teser i boken som jag lyfter fram ganska mycket är att i en sån här konservativt färgad stad som Linköping var, som var ganska stängd och innesluten i sig själv med hög militär anslutning till staden och med ett högerparti som driver på fram till 1938 så har man en tidning som bekräftar hela den här världsbilden, säger Perwe och visar en nazistisk annons på förstasidan i Östgöta Correspondenten från 1942, som ett tecken på tidningens moraliska kompass vid tidpunkten. – Socialdemokratiska Östgöten kom som en motkraft i slutet på 30-talet och visade en annan bild av verkligheten, en mer solidarisk, flyktingvänlig bild, medan Corren fullständigt manifesterade Nazitysklands politik som satte kommunismen som den stora fienden. Sen utvecklas Linköping under 40-talet med ganska stor inflyttning. Industristaden växer och det blir en annan stad, men fram till mitten av kriget fanns de här stämningarna i stan. Vad fanns det för motstånd då i Linköping? Det handlade om gräsrötter och eldsjälar. Det var ingenting som kom uppifrån utan var människor som drevs av frågor och ville göra någon sorts motstånd och göra något annorlunda i samhället, och de var engagerade i dagsaktuella händelser och den politiska utvecklingen. I Linköping hade vi en som hette Märta Nilsson som var väldigt aktiv inom Frisinnade kvinnors förening, och andra frihetsföreningar. Märta var väldigt driven i fredsfrågorna och sa att “lönar det sig att överhuvudtaget arbeta för någonting, socialt eller kulturellt om vi närsomhelst kunna vänta att kriget kommer över oss? Arbetet för freden är nödvändigt. Vi få ej förlora hoppet”. Ord lika sanna då som nu. Text & Foto: Tobias Pettersson 1. Svartfågel - Frida Skybäck 2. Till minne av en mördare - Pascal Engman & Johannes Selåker 3. Fädernas missgärningar - Åsa Larsson 4. I dina händer - Malin Persson Giolito 5. Den som dödade helvetets änglar - Jan Guillou 6. Benvittring - Johan Theorin 7. Kallbaderskan bland fjällen - Karin Härjegård 8. Äpplet faller inte - Liane Moriarty 9. Natriumklorid - Jussi Adler Olsen 10. Där kräftorna sjunger - Delia Owens 14 NOLLELVA Listan grundar sig på försäljningen hos Pocketgrossisten i april 2023.