STT 1
10 STT Vecka 39 onsdag 23 september 2015 TYCK TIL
L REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 ÄNNU MERA ELIN När hemma inte längre fi nns Borta bra, men hemma bäst. Ett slitet och klyschigt utt ryck. Men ack så sant. Efter en veckas charter i Kroatien känns det underbart att få komma hem. Att få sova i min egen säng med madrass istället för spånplatt a som bott en, äta ägg som inte kokts till studsbollskonsistens, andas luft som är frisk och kylig istället för kvav och fuktig, prata med folk på mitt språk om saker som är allmänt vedertagna i mitt land. Det kanske låter som om min charterupplevelse var hemsk. Så var det verkligen inte alls. Resan till Kroatien var fantastiskt och jag skulle gärna åka dit igen. Men hemma är ändå alltid hemma! Misär möter lyx I samma veva som jag befann mig i Kroatien på lyxig charter befann sig människor i samma land men av helt andra orsaker. Orsakerna krig, misär och fl ykt. Kontrasterna blir så oerhört tydliga när misär möter lyx. På samma ställe som jag åkte till för att äta god mat, sola på fi na stränder och bada i kristallklart vatt en dör folk när de inte har några andra möjligheter än att fl y. I samma hav som jag snorklar i och badar i drunknar barn vars föräldrar inte ser någon annan utväg än fl ykt. Dessa personer kan inte säga borta bra men hemma bäst. Eftersom hemma inte längre fi nns. Att sätta sig in i en fruktansvärd situation Starka bilder rör upp debatt en ännu mer, och folk blir förvirrade. Hur ska jag göra? Vad är egentligen rätt ? Jag är själv en av dem som satt där på en solstol och njöt av en drink i solen samtidigt som jag funderade på hur det är möjligt att lyx och katastrof kan samsas på samma plats. Självklart har jag funderat förut, refl ekterat över fl yktingarnas läge och försökt att på något vis sätt a mig in i en fl yende människas situation. Men det var när jag kom hem till mitt eget hus igen efter en härlig vecka i ett paradis där jag hade någonstans att bo, gott om Kan ha det bra borta eftersom mitt hemma är bäst. mat, och hjälp att få bara jag bad om det och ändå kände den där hemkära lätt naden som jag på något vis ändå kunde tänka mig in i situationen. Tänk om hemma inte hade funnits, och om borta hade varit en otrygg plats där starka krafter motarbetar att jag ska få vara där. Hemkär och empatilös De som höjer rösterna mot fl yktingarna, som bildar symboliska murar vid gränsen, som säger att det inte fi nns plats och inte fi nns möjlighet att ta emot fl er är kanske de som är mest hemkära. De älskar sitt land så mycket att det vill ha det helt för sig själva. Men samtidigt har jag svårt att förstå hur en hemkär person kan ha så svårt att sätt a sig in i en annan persons situation. Man fl yr inte om man inte måste. Hemma är alltid bäst. Till och med på en charter med reseledare på en ort där man som turist blir bemött med respekt och värme kan det kännas lite jobbigt, eller i alla fall knöligt, för allt är inte som hemma och det skapar en liten otrygghet. Men för mig är en resa en upplevelse som jag kan uppskatt a för att jag kan återvända till min trygga zon. Så är det inte för en människa som fl yr. Därför måste vi hjälpa till att få de människor som tvingas fl y hit att känna sig, om inte som hemma, så i alla fall trygga och välkomna. Jag kan ha det bra borta eftersom mitt hemma är bäst. Eftersom mitt hemma fi nns. Finns inte hemma måste borta bli ett nytt hem.. Tre av regionens naturbruksskolor läggs ned, men möjligheterna att ha en fortsatt att raktiv skogsbruksutbildning i Svenljunga är goda, menas det i veckans debatt artikel. Svenljunga stärker sin roll De sex naturbruksskolor som fi nns i länet harunder lång tid haft för få elever för attkunna utvecklas positivt. Därför beslöt regionstyrelsen på tisdagen i förra veckan att storsatsa på tre av skolorna. Sötåsen i Töreboda och bedriva jordbruksutUddetorp i Skara kommer att bildning. I Svenljunga blir det skogsbruksutbildning. Skogsbruksutbildningen i Svenljunga är populär och vi bedömer möjligheterna goda att fortsatt ha en att - raktiv utbildning här. I framtiden ökar behovet av ungdomar som vill bli jordbrukare, skogsarbetare eller trädgårdsarbetare. Vi behöver fl er sökande och högre kvalité i utbildningen. Vi har kämpat med vikande elevunderlag på alla sex naturbruksskolorna i fl era år. Följden har blivit färre elever på varje skola, så få att vi tvingades stoppa intaget på Strömma och Dingle redan denna termin. Nedläggningen av jordbruksutbildning i Strömma, Nuntorp och Dingle är inget enkelt beslut, men det blir i längden omöjligt att bedriva en utbildning med hög kvalité om elevunderlaget är alltför litet. I maj månad föreslog socialdemokraterna att stoppa intaget på sammanlagt fyra skolor. Hade vi fullföljt deras förslag skulle beslutet ha blivit att endast ha kvar två skolor av regionens totalt sex naturbruksgymnasier. Vår ambition är att öka elevantalet så att andelen ungdomar som genomför gymnasieutbildning i naturbruk blir på den nivå som motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden, det vill säga ungefär tre procent av alla gymnasieelever. Då behövs tre skolor med inriktning mot jord och skog. Vi ställer oss positiva till att nya verksamheter inom de gröna näringarna bedrivs i Strömma, Nuntorp och Dingle. Vi välkomnar exempelvis initiativ som tagits för att starta friskola på Dingleskolan. KRISTINA JONÄNG Regionråd (C) ULF ERIKSSON Vice ordförande i Regionutvecklingsnämnden CECILIA ANDERSSON Ersättare i Regionstyrelsen Följden har blivit färre elever på varje skola. KRISTINA JONÄNG REPLIK Slutreplik till Per Andersson och Stefan Carlsson om naturbruksgymnasierna i STT v 38. S FÖR AVVECKLING INTE UTVECKLING Per Andersson (S) tillsammans med Stefan Carlsson (S) undrar i förra veckans STT vad undertecknad och Centerpartiet gör för att värna Naturbruksgymnasiet i Svenljunga, samt uppmanar mig att ta kontakt med regionutvecklingsnämndens vice ordförande Ulf Eriksson (C). Här avslöjas hur dåligt informerade sossarna är, eftersom dett a är just precis vad jag gjort. Vi ordnade även ett Centercafé på Naturbruksskolan redan i juni, då Ulf kom ner personligen till Svenljunga. Kvällen var välbesökt och naturligtvis blev det livliga diskussioner med synpunkter och medskick. Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. Nu är hela ärendet om att reducera antalet naturbruksgymnasium från sex till tre på väg upp till regionfullmäktige. Centerpartiet på regionnivå har kämpat för att behålla så många av skolorna som möjligt, men vi kan bara beklaga att man inte vann gehör fullt ut hos de övriga i GrönBlå samverkan. Per hävdar att kommunen har uppnått sina mål när det gäller Svenljungas Naturbruksgymnasium. Jag delar inte den uppfatt ningen! Kommunen borde agera tydligt för bygdens egen naturbruksskola och inte nöja sig med det uppnådda resultatet, inte så länge hästutbildningen är hotad. Men det är inte särskilt svårt att lista ut den egentliga orsaken till rådande passivitet från den nya majoritetens sida i Svenljunga. I maj månad tog naturbruksstyrelsen, där Per Andersson (S) är vice ordförande, beslut om intagningsstopp vid två av regionens naturbruksskolor. Beslutet var inte enhälligt.Socialdemokraterna ville ha intagningsstopp vid hela fyra skolor. I samband med dett a utt alade sig Per i lokalpressen om att åtgärder måste vidtas och att mer borde gjorts redan för två år sedan. Med andra ord använder Per hela sin pondus för avveckling av skolor istället för utveckling. Det känner vi igen även från den kommunala nivån! EVA JOHANSSON Centerpartiet Svenljunga VILKA DRIVMEDEL VILL BORGARNA HA I mars 2011 beslutade kommunfullmäktige att en etablering av ett biogastankställe i Tranemo kommun skulle ske under 2012. Vi befi nner oss nu i andra halvåret av 2015 och inget har hänt. Bristen på aktivitet i frågan borde ses som ett misslyckande för det borgerliga styret. Ett utdrag från kommunens övergripande mål och strategisk plan för 20122015: ”Stimulera användandet av hållbara drivmedel. Genom en intern omställning av kommunens fordon mot miljömässiga drivmedel blir kommunen en viktig medskapare och föregångare i utvecklingen. Möjligheten att producera och tanka miljövänliga alternativ i kommunen ska tillgodoses.” Ambitionen fi nns där, till och med angivet med ett skakrav, men agerandet visar sig inte. Omvärlden står inte still. Elbilar är på frammarsch och vi vet att de tillsammans med biogasdrivna bilar är de mest miljöriktiga fordonen idag. Att stödja den utvecklingen skulle samtidigt innebära stöd till inhemsk produktion av drivmedel istället för att förlita sig på importerade fossila bränslen. Som boende i landsbygdskommun behöver vi våra bilar. Därför är det extra viktigt att vi också har en rimlig möjlighet att välja en miljöbil. Att köra en el- eller biogasbil och vara bosatt i Tranemo kommun är idag i stort sett omöjligt. Det går ju inte att tanka dem i kommunen! Välkommen till Tranemo kommun – Lev livet på avgas-sidan! Gotland arbetar ”Omvärlden står inte still.” MILJÖPARTIET I TRANEMO med begreppet ”Elbilslandet”. Det är en utopi att vi som en kommun på fastlandet skulle kunna driva ett liknande koncept, men vi borde i alla fall minst kunna erbjuda ett ställe i kommunen där man kan tanka biogas och/eller kan ladda sin elbil. Så vad vill den styrande borgerligheten egentligen med våra ambitioner – är det bara tomma ord? Uppenbart är att vi som kommun har inte lyckats leva upp till vår ambition. LOUISE BERTILSSON, INGELA KARLSSON, CAROLINE BERGMANN, MARITA PAHLÉN Miljöpartiet de gröna i Tranemo FEL LÄGE ATT LÄGGA NER SKOLOR Angående naturbruksskolornas framtid. Sverigedemokraterna hade hellre velat se en mer konservativ lösning och sökt andra sätt att lösa den uppkomna krisen inom Naturbruksutbildningarna. Vi värnar om basala yrkesrelaterade utbildningar och de återfi nns rätt vist och geografi skt väl utspridda i regionen. Nu har majoriteten fatt at beslut om att helt mörklägga Fyrbodals-området samt att avveckla Strömma naturbruksgymnasium. SD har i tidigt skede underkänt den utredning som RUN beställde av tjänstemännen, den utredning som föranledde dagens beslut. Vi menar att man kan fi nna synergieff ekter tillsammans med de folkhögskolor som regionen också driver. Det är också fel läge att lägga ner strategiskt viktiga skolor då efterfrågan till linjerna från vuxna elever så tydligt ökar, samtidigt som regionen ber om tillstånd hos staten att ta över utbildningsansvaret från arbetsförmedlingen. HEIKKI KLAAVUNIEMI Regionråd (SD)