STT 1
STT Vecka 39 onsdag 23 september 2015 43 Mycket s
pring i många små ben LJUNGSARP I torsdags samlades alla kommunens femåringar på Vallskoga idrottsplats för årets upplaga av Gå-lunkalöp. Gå och lunka syntes det inte mycket av, mest bara massor av spring. Evenemanget för femåringar startades av Åsalyckans förskola i Nittorp redan 1992. De var också värdar ända fram till 2005. Efter det gjordes ett schema, där kommunens olika förskolor turas om att arrangera. I år hade turen kommit till Ljungbackens förskola i Ljungsarp. I god tid anlände en handfull bussar med förväntansfulla femåringar. Totalt cirka 135 stycken. Efter hand strömmade även en hel del publik till. – Farfar och farmor!! Alice Hässelås kastar sig i famnen på farfar Bertil, lycklig över att de kommit för att titta. Att vara med i ett lopp med så många barn och dit man får åka buss, det är stort! Saga Hideng ser sig lite förundrat omkring, medan hon håller förskollärare Aina Thorén i handen. Saga är nämligen ensam deltagare från Skogsduvans förskola. – Så är det, säger Aina. Vi har 17 barn, men bara en femåring. Men hon får snart sällskap, för vi har fler barn på gång till Skogsduvan. Så kallas det till gemensam uppvärmning på fotbollsplanen. Bengympa, twist, armarna upp i luften och sedan samling vid startsnöret. Nu är spänningen på topp. Ja, så till den milda grad att fröknarna inte hinner få undan startsnöret innan barnen krupit under! Sedan syns bara ryggtavlorna när de försvinner ut på den 1 200 meter långa banan. Inte särskilt många minuter senare applåderas den förste i mål - hemmalöparen Gustav Ingelsbo. För även om alla är vinnare i Gå-lunkalöp-loppet, så visst känns det lite extra att vara först över mållinjen och den förste som får medaljen om sin hals. ANN-LOUISE KJELLNER redaktion@stthuset.com KLARA, FÄRDIGA, GÅ. Sen var alla iväg. FOTO: VIAVINGA Allra mest spring i benen hade Gustav Ingelsbo, Ljungsarp, och här får han sin medalj och en banan av förskollärare Gudrun Svensson. Titta, där är fotografen! säger Bertil Hässelås till barnbarnet Alice, som mest undrar vart farmor Lena tog vägen. Saga Hideng var ensam deltagare från Skogsduvans förskola och hade förskollärare Aina Thorén med sig. SKÅRTEBO Kulturarvs dagen 2015 sammanföll i år med den traditionsenliga friluftsgudstjänsten på Skårtebo. Det växte därför till en halvdag med intressant historia, gemenskap och upplevelser. Nästan femtio personer hade, trots mulet och kyligt väder, slutit upp till friluftsgudstjänst på det gamla prästbostället Skårtebo - en mycket fridfull och vacker plats. Jenny Jarvid ledde gudstjänsten, Larsowe Pettersson spelade ljuvligt på flöjt och sopransaxofon samt ledde även psalmsången med sina instrument. I predikan utvecklades Jesu ord om att vi inte behöver göra oss så mycket bekymmer, när vi söker Guds rike först, får vi allt det andra också. Frågan är hur ordningen på vår ”att göra-lista” ser ut. Som utläggning av predikans tredje del sjöngs Lina Sandells älskade och viktiga påminnelse, ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder”. Kyrkkaffet hade Limma reds sockenråd förberett och dukat fram i trädgården utanför den gamla prästgården. Den goda äppelkakan hade bakats av Länghems prästgård. Folk stod både ute i gräset och satt vid borden inne i prästgården. Där delades även minnen från det gamla prästbostället, som har funnits här på platsen ända sedan 1703. Många konfirmander har genom åren vandrat från såväl Södra Åsarp och Limmared som Månstad till läsningen i det gamla lusthuset. Openstens fästningsruin blev nästa samlingsplats. Under Tina Hjorth Svenssons inspirerande ledning förflyttades deltagarna till det oroliga 1400-talet och fogdarna som härskade på Opensten. Deltagarna besteg kullen upp till lämningarna av fästningen. Att den måste ha varit svår att inta var lätt att känna i den svåra terrängen. Och kanske var det med anledning av att dottern i huset skulle gifta sig som de unika målningarna i Södra Åsarp kom till. Det är inte omöjligt. Södra Åsarps kyrka var öppen för besök och samtidigt ledde Kent-Åke Hansson en intressant kyrkogårdsvandring, med många berättelser om gamla Limmaredsbor. Det blev en fin dag, där många uttryckte att Skårtebo måste bevaras, en sådan härlig och unik plats som den är. Inskickat av MIKAEL HENNING Länghems församling Friluftsgudstjänsten hölls på Skårtebo. På lakanet som Mikael Henning, präst i Länghems församling, håller upp står det ”Först”. FOTO: BENGT-ANDERS LARSSON