019 1
RECENSERAT TEXT: REBECCA UNNERUD JULKLAPPSTIPS: N
UTIDA KVINNOÖDEN MED OLIKA SLUT Det finns två böcker ute i handeln som har flera gemensamma nämnare. De är båda biografier, berättar om två olika kvinnoöden och de lämnar sällan någon oberörd. För den första, Kim Wall, innebär den här biografin en avslutning. På grund av den där danske uppfinnaren får hon inte leva vidare. För den andra, Michelle Obama, innebär biografin ett slags bokslut över den första halvan av hennes liv. Båda träffade mitt i hjärtat hos vår recensent. K im Wall hann med så mycket i sitt liv och denna bok skulle lika gärna kunnat vara skriven av en kvinna på ålderns höst som i sina memoarer berättar om allt det otroliga hon har varit med om i sitt yrkesliv. Men verkligheten är en annan. Kim Wall dog 30 år gammal och det är hennes föräldrar som skriver boken i hopp om en slags terapi för att överleva och för att de har hittat ett kall i allt det outhärdliga. Att berätta om den fond de har startat i sin dotterns namn och för att låta människan och journalisten Kim ta plats - inte offret i ett omskrivet kriminalfall. De har sannerligen lyckats. Kim, eller Mumlan som hennes smeknamn var, är så Boken om Kim Wall - när orden tar slut Ingrid & Joachim Wall (Albert Bonniers förlag) levande i boken. Hon beskrivs med egenskaper som nyfiken, stort rättspatos, beslutsam och engagerad av människor som kom i hennes väg och det är lätt att se framför sig. Alltid med en hårknut på huvudet, ett leende på läpparna och ett klapprande på datortangenterna. Att föräldrarna är journalister genomsyrar hela boken på många sätt, inte bara för att den är skriven med ett språk som fångar. Det skrivna ordet har en central plats, dels för att den berättar om alla Kims uppdrag i sitt korta men extremt intensiva yrkesliv men också för att den handlar om journalistikens varande. I en värld då snabba klick och kändisintervjuer är allt var Kims journalistiska arbetssätt ”shoe leather reporting”, att nöta skor på gatorna i jakten på historier. Att möta människor på deras hemmaplan och få med kroppsspråk, nyanser och miljö. Hela världen blev hennes spelplats och texterna publicerades i prestigefyllda tidningar som New York Times och The Guardian. Varje år tog familjen en gruppbild i familjens trädgård, så även denna gång. Dagen innan Kim dog togs bilden, några timmar senare höll Kim och pojkvännen Ole avskedsfest för sina vänner. Peking-flytt väntade för paret och intervjun med ubåtskonstruktören var ett snabbt ”knäck" att göra. Kim tog en paus i festen och begav sig ut på havet. M ichelle Obama kommer aldrig att ställa upp i ett framtida presidentval. I hennes memoarer framkommer att politik aldrig intresserat henne och de åtta åren i Vita huset har inte fått henne att tänka om, snarare tvärtom. De sidor som handlar om när Trump ger sig in i valkampanjerna och mot alla odds blir president är skrivna med lika delar sorg som ilska. Hon hade tidigare fått uppleva översittaren Trump när han piskade upp en hotstämning med rasistiskt motiv mot hennes familj, vilket hon aldrig kommer att förlåta honom för. Rasistiska strukturer är något som har präglat Michelle i hela sitt liv. Hon är en flicka från Chicagos ”South side”, dit slavättlingar från Södern flytt i hopp om ett bättre liv. Anekdoter om enträgna pianolektioner och första hånglet får plats liksom hjärtskärande scener som när familjen åker till ”de vitas område” och någon har dragit en repa på familjens bil. Pappan får MS i 30-års åldern men arbetar trots det Min historia Michelle Obama (Forum) hårt på vattenreningsverket (när han dör som 55-åring har han inte missat ett enda skift). Mamman är hemmafru och de har det knapert men barnen var deras investering. Brorsan blir basketproffs och Michelle börjar läsa juridik på Princeton och där får hon, liksom många andra sammanhang, känna hur det är att vara en minoritet som afroamerikansk kvinna. Några av bokens vassaste stunder är när hon berättar om ivf-behandlingar och otillräcklighet under småbarnsåren när Baracks karriär medför stor frånvaro och Michelle axlar allt ansvar för hem och barn samtidigt hon själv har ett ansvarsfullt chefsjobb. När hon motvilligt kliver fram i det offentliga ljuset som First Lady hyllas hon som den mäktigaste kvinnan i världen och sågas som en ”arg, svart kvinna”. Hon bjussar på kittlande inblickar ifrån livet som presidentfru och visar också upp sin lekfulla sida. När det 2015 beslutades att samkönade par har rätt att gifta sig så samlades det en folksamling utanför grindarna för att titta på Vita huset som lystes upp av Pride-flaggans regnbågsfärger. Iklädd flip-flops tar hon med sig ena dottern och smyger till en gräsplätt utom synhåll och njuter av tillfredsställelsen av att de hade lyckats ta sig dit. ”Min historia” är en oerhört effektiv bok om ett fantastiskt levnadsöde. 20 NOLLNITTON