Nolltretton 1
MUSIK – MUSIKKRÖNIKAN – Hög tid att fixa sommaren
s festivalband Varje sommar kräver ett festivalband. Ett blandband med bra och knäppa låtar som man spelar om och om igen hela sommaren medan man åker runt på festivaler. Vadå festivalband? Menar du ett kassettband? Idag har man väl spellistor? Nej, ska man vara true to the bone ska man ha ett gammaldags fysiskt kassettband som man spelar i en riktig gammaldags bergsprängare. Det är så det funkar på festival. Att sätta ihop ett bra festivalband är en konst. Det är inte som att sätta ihop vanliga blandband. Ett festivalband ska gå varmt dygnet runt, bandspelaren får bara stängas av vid batteribyte, konserter och eget dödsfall. Att sova räknas icke som ett giltigt skäl att trycka på stoppknappen. Hela poängen med ett festivalband är att knyta ihop alla sommarens festivalbesök till en helhet. Bandet ska fungera som soundtrack till din festivalsommar. Om det nu blir någon festivalsommar i år, eftersom osäkerheten kring pandemirestriktionerna fortfarande är stor. Men annars får man väl ordna sin egen festival hemma på tomten med sin sambo, hunden och kanske några enstaka vänner. För på sommaren ska man ha festival om det så bara är en minivariant. Och där ska man lyssna på sitt festivalband. Urvalet är jätteviktigt. Skippa allt du lyssnar på i vanliga fall och satsa istället på udda låtar. Tänk: dansbandslåtar från 70-talet, könsrock, dialoger ur kultfilmer och avsnitt från barnskivor. Varva med en och annan rocklåt, men välj med omsorg. Det är oftast inte de allra bästa rocklåtarna som hamnar på ett festivalband utan de speciella. De som tål att lyssnas på en hel sommar och låtarna som får en ny dimension efter åtta öl. Tänk på att när en låt hamnar på ett festivalband så blir den genast bränd, den blir för alltid förknippad med festivalsommaren. Det är ett obarmhärtigt val som måste göras – vilka låtar ska man “offra”? Behöver du tips på knasiga låtar att lyssna på i sommar? Här är tio spår som livar upp varje festivalband: • Jörgen Edman & Polarna: Eva (strippan från Trosa) • Alf Robertson: Kim • Gravy Train: You made me gay • Göran Ringbom: Skövde • Cecilia Bruce: Ta en tablett • Gula Gubben: Latrin king • Lasse Berghagen: Oja papegoja •Torgny Melins: Dansbander •Inga from Sweden: My name is Inga • Bröderna Djup: Hej dingeding /Tobias Pettersson Musikredaktör “Out of the ashes Into the fire”är bandets fjärde fullängdare sedan starten och innehåller allt det som fansen vill ha: ylande gitarrer, tuffa riff, hög energi och en känsla som leder tankarna tillbaka till 80-talet då den bästa hårdrocken gjordes. Det var även då Axewitch hade sin första storhetsperiod och började göra sig ett namn inte bara i och utanför Linköping utan även utanför Sverige. Bandet bildades 1981 och efter att ha varit aktiva fram till 1987 tog man uppehåll i 20 år innan man återförenades och gjorde en spelning på Sweden Rock Festival 2008. Sedan dess har man hållit igång och gjort några gig med ojämna mellanrum, men framförallt har bandet varit inne i studion och sammanställt den nya plattan “Out of the ashes Into the fire” som nu finns ute i handeln. Jag träffar bandet på en skivsignering utanför en skivbutik i centrala Linköping. Det är en av sommarens första riktigt fina dagar och det kommer förbi kompisar och fans som vill boka ett signerat ex av plattan och hälsa på bandet. Axewitch är stadigt förankrade i hemstaden Linköping, och kanske är det därför som det tagit så länge att få färdigt skivan. Dels för att vardag och familjeliv kommit emellan men också för att det både kan vara en lyx och en förbannelse att ha en egen studio. När man har möjlighet att sitta och finjustera detaljer hur mycket man vill är det lätt hänt att man aldrig blir nöjd. – Vi har nog spelat in skivan 20 gånger på tre olika ställen, enas bandet. Axewitch firar 40 med en ny skiva Text & Foto: Tobias Pettersson Linköpingsbandet Axewitch 40 år och släpper i samband med det nya plattan “Out of the ashes Into the fire”, där de radar upp tolv spår med klassisk heavy metal. Och inte nog med det, gruppen håller redan på att jobba med nästa skivsläpp. – Vi har haft det för bra egentligen. Vi har tillgång till egen studio och då kan man leka och ändra och hålla på och inget blir färdigt, och det är väl det syndromet vi har haft, säger gitarristen Magnus Jarl och berättar att de gjort hela skivan själva. – Hade vi haft en producent hade han tagit livet av sig, skrattar basisten Björn “Berta” Hernborg. Många recensenter har beskrivit skivan som att det fortfarande låter Axewitch men med modernare ljud, och det tycker bandet är en rätt bra sammanfattning. – En blandning mellan Accept, Whitesnake och Thin Lizzy skrev de, och det låter ju bra. Det är ju sådant vi har lyssnat på under vår uppväxt, säger Magnus Jarl. – Vi hade väl egentligen ingen riktig baktanke med hur det skulle låta utan det blev väl som det blev. Vi hade ju de låtarna vi hade, säger Berta. Tanken var att ha ett releasegig men det blev såklart uppskutet på grund av coronan. Det finns lite planer på spelningar framöver men bandet avvaktar restriktionerna kring pandemin innan de bokar några nya gig. Senast Axewitch stod på scenen var Muskelrock 2018, berättar de och sen sätter konsertskrönorna igång. Berta berättar om när de skulle vara förband till Pretty Maids och slog av gitarrhalsen på första ackordet. Magnus berättar om hur de gick in i Pretty Maids loge och trodde det var deras egen och började ta för sig av allt lyxigt som hade dukats upp, innan managern kom och körde ut dem. Om man jämför Axewitch idag med hur de var på 80-talet så är de både mer avslappnade som människor och skickligare på att spela, tycker de själva. – Hur erfaren musiker var man egentligen när man är 18 år, frågar sig gitarristen Mikael Á Deild. – När man är i den åldern prövar man på saker man inte klarar av och ställer för stora krav på sina medmusiker och det blir bara blaj. Idag har man släppt det där och inser sina begränsningar på ett annat sätt, och det är helt okej, säger sångaren Anders Wallentoft. – Nackdelen är att den där hungern kanske inte riktigt finns där, säger trummisen Mats Johansson. – Det finns en spelglädje på ett annat sätt när man är ung, säger Mikael. I juni firar Axewitch 40 år som band. Nyss släppte de sin nya platta, men mer musik är på gång, avslöjar kvintetten. – Vi håller på att göra nyinspelningar av våra greatest hits från de tre första plattorna. Om det blir på CD/vinyl eller bara digitalt vet vi inte än. Vi har grunderna till sju, åtta låtar inspelade och jag tror inte vi behöver göra många fler. Tanken är att det ska släppas nu i år när vi firar vårt 40-årsjubileum, säger Mats och ger fansen något att se fram emot. 84 NOLLTRETTON