NG Malmo 1
48 TIMMAR HELSINGFORS TEXT: ALEXANDRA LUNDBLADH M
in mormor Eeva-Liisa föddes i Finland och dog i Sverige. Hon pratade bra svenska, men hade en mysig brytning som avslöjade hennes ursprung. Hon var min koppling till Finland och sedan hon dog har jag känt en dragning dit. Allt som är relaterat till Finland påminner mig om min mormor och var vi kommer ifrån. När jag för några veckor sedan fick erbjudandet att tillbringa några dagar i Helsingfors spann jag därför som en liten finländsk bondkatt. AV EN LYCKLIG slump får jag möjligheten att ta med min syster Eleonor som fotograf på resan. Det känns som att vi är bröderna som återvänder till barndomens sommarstuga för att strö sin mors aska i Alex Schulmans roman Överlevarna. Mormors aska ligger dock redan i en urna på Skogskyrkogården. DET ÄR ONSDAG förmiddag när vi landar i Helsingfors och en timme senare har vi fått nycklarna till våra hotellrum på Hotel U14 inne i stan. Eleonor har då redan hunnit få ur sig att ”det ska bli så skönt 50 NÖJESGUIDEN | NR 11, 2021 att slippa dela rum” så många gånger att man skulle kunna tro att det var Nytorgsmannen hon reste med. TREDAGARSPROGRAMMET SOM HAR lämnats tillsammans med Helsinkimerch och Fazergodis på våra rum avslöjar att vi har fri lek fram till klockan 15. Vi lämnar väskorna och beger oss till Gamla Saluhallen i närheten av hotellet för att äta lunch. Saluhallen har funnits sedan 1889 och är värd ett besök, men vodkapastan som serveras på Story klarar man sig fint utan. DEN LJUVLIGA GUIDEN Heidi (Geidi om man så vill) möter mig och Eleonor i hotellobbyn och hälsar oss välkomna till Helsinki på underbar finlandssvenska. Vi promenerar mot dagens första stopp Glaspalatset och Heidi delar med sig av finländsk bastukuriosa längs vägen. Vi kommer några minuter tidigt till Glaspalatset och konstmuseet Amos Rex och Heidi tar tillfället i akt att visa upp deras bakgård. Där sticker stora cyklopliknande formationer upp ur asfalten och lockar tydligen både skejtare och lekande barn. På grund av att Glaspalatset är en k-märkt byggnad har konstmuseet byggts underjord och går att kika ner på från bakgården. Inne på Amos Rex visas den amerikanska videokonstnären Bill Violas utställning Inner Journey fram till februari. EFTER EN RUNDA videokonst tar Heidi oss vidare till Helsingfors nya stolthet Ode. Det är ett enormt skrytbygge i form av bibliotek som invigdes 5 december 2018, dagen före Finlands självständighetsdag. Heidi berättar att biblioteket var en gåva från Finland till Finland när de firade 100 år den 6 december 2017. Invigningen skedde således dagen innan landet firade sin 101:a självständiga födelsedag. FÖR ATT VARA ett bibliotek erbjuder Ode också väldigt mycket annat såsom gamingrum, tv-spel, musikstudior, instrument, symaskiner och gud vet vad för vem som helst att låna. En lyxig mötesplats som faktiskt är en mötesplats då biblioteket kryllar av ungdomar, kompisgäng och barnfamiljer vid vårt besök. EN LITEN PROMENAD från Ode ligger Helsingfors Konsthall i en aprikosfärgad ståtlig byggnad från 1928 vars syfte hela tiden varit att visa samtidskonst. Den aktuella utställningen består av fotografier tagna av personer från Helsinki School, en konstgrupp från Aalto-universitetet. Vi får en guidad tur av en väldigt kompetent anställd på Konsthallen och det tycker jag att alla som går dit ska boka in. PÅ KVÄLLEN ÄTER jag, Eleonor och Heidi middag på den pastellinredda restaurangen Yes Yes Yes vars lokaler tidigare varit en McDonald’s-restaurang. Vi beställer in deras avsmakningsmeny Garden som visar sig bestå av hundra procent goda saker. Middagens höjdpunkter är majsrisotton, flatbread med tahini och lingon och en brysselkålhistoria som innehåller dadlar, shisohollandaise och pepparrot. NÄR VI STAPPLAR in på hotellet klockan halv elva har jag gått 25 000 steg och är tröttast i Helsinki. Jag sover underbart i min dubbelsäng och det gör antagligen Eleonor också.