NG Malmo 1
Krog VÅGHALSENS VÄG Lusten till att brygga öl väc
ktes i Kanada redan på 90-talet vid första mötet med hantverksöl, och när Brewskis snöboll till slut sattes i rullning med genombrottssingeln Mangofeber var det ingen återvändo. TEXT OCH FOTO: THOMAS LB JOHANSSON BRYGGERIET BREWSKI TOG sina första stapplande steg med ett litet 35-liters bryggverk inhyst i Höganäs Bryggeris lokaler. När Marcus Hjalmarsson ville skapa en West Coast som smakade lika färsk som i USA gick han bet. Humlen höll inte måttet och snabbt föddes hans första vilda idé - att använda sig av färsk frukt. Efter ett besök på marknaden gjorde han puré och pastöriserade i mikrovågsugnen. Folk skakade möjligen på huvudet åt honom men redan från början var det ”drickbart”. När han flyttat till sina egna lokaler i Helsingborg våren 2014 tog det dock fart. Ett halvår senare var allt på plats och första batchen Mangofeber stod klar. Trots att Brewski var helt okänt och att det var dyrare än allt annat lyckades ölet komma in på sex butiker på Systembolaget. Några veckor senare fanns det i 57. Där och då gjorde Marcus Hjalmarsson inte annat än att brygga Mangofeber. Tiotusentals liter. Sen började exporten och efter ett tag gick 75 procent av all Mangofeber till utlandet. Problemet kom sedan när en ambitiös bryggare ville fortsätta utveckla produkter, men så länge mangofebern höll i sig hade han antingen ingen tid över till annat alternativt så ville ingen pröva något annat så länge Mangofeber fanns tillgänglig. Han blev tvungen att döda succéprodukten för att komma vidare. Det var nästa vågade beslut. DET FÖRSTA VÅGADE beslutet togs nog redan 1996 under ett besök i Vancouver när han prövade mikrobrygda öl för första gången uppstod funderingar på om varför det inte fanns något sådant i Sverige. – Bara ett fåtal bryggerier skapade den typen av öl då så det var ganska okänt under 90-talet i största allmänhet. Då 68 NÖJESGUIDEN | NR 11, 2021 kläckte jag idén om att starta ett mikrobryggeri när jag blivit lite äldre och hade bättre råd med att kunna investera. Så när tiden var mogen kände jag mig trygg och min familj stöttade tanken om att grunda ett eget bryggeri. Först då blev tankegången förankrad i verkligheten. Direkt då bestämde jag mig för att ta klivet fullt ut och starta. Det var så Brewski uppstod, berättar Marcus. Det finns många ölsorter. Var startade variationen och hur kom du in på det? - Jag vet faktiskt inte, inleder Marcus Hjalmarsson. Det finns dock en vanlig skröna om India Pale Ale (IPA) som vandrar runt. Britterna påstås ha exporterat sin ale via seglatser till Indien en gång i tiden. När den kom fram var den rutten. Då upptäckte engelsmännen att ölen behövde konserveras bättre för en vällyckad färd. De valde då att öka upp humlen och alkoholhalten i ölen. Resultatet blev en starkare och mer bitter ale och ”India Pale Ale” såg ljuset för första gången i ölets historia. Den höll sedan för den långa seglatsen. Anledningen till att mitt intresse för modulation började var faktiskt som ett motstånd. Jag bryggde vår ”Mangofeber” som mitt första öl. Den blev väldigt populär. Vi bryggde en period inget annat. Jag blev ganska trött på det samt stötte på starkt motstånd från både inköpare och kollegor då jag tänkte nytt öl med variation. De ville att vi bara fortsatte med ”Mangofeber”. Jag tyckte att vi hade fastnat i utvecklingen. Min kunskap kring att brygga det ölet var redan uppnådd. Jag var i en utvecklingsfas och det är jag än idag. Inom mig bodde också en rädsla för att vi skulle stanna upp och bara bekvämt hålla oss till att brygga en enda ölstil. Därför försökte jag att ”döda” vår ”Mangofeber” och erbjöd inköparna att köpa varianter av oss i stället. Det var dags för mig att lära mig något nytt. Det var startskottet för evolutionen av våra öl. Sedan har det även blivit lite av ett lyxproblem idag för nu vill konsumenterna att vi producerar nya kombinationer hela tiden. Vad drömmer du om att skapa inom ditt bryggande och entreprenörskap? - Allt sedan jag startade Brewski har jag tänkt på att vilja och kunna driva alla länkar igenom hela kedjan, från början till slutdestinationen. Jag vill ha hand om ölets resa från korn till konsument. Vi krossar kornet, vi mäskar in, vi brygger, vi fermenterar, vi paketerar och vi levererar ut till den bar där vi serverar ölet till kunden. Jag vill ha en obruten linje med så låg risk som möjligt. I det bor att kunna äga hela flödet. Det är min dröm. Jag strävar efter att kunna styra hela vår distribution i Sverige och globalt. Vi får se om vi lyckas med det men vi har redan nu egen distribution i Norge. Finland blir nästa val. Vad tror du att det är som gör Brewski unikt och framgångsrikt? - Kreativiteten och flödet av olika idéer. Men även att våga chansa och kasta sig ut på osäker mark utan skyddsnät. Att tänka impulsivt med säkerhet tillsammans med hög kunskap som backar upp det. Så har jag alltid tänkt. Man kan inte brygga öl om man inte har maskiner som håller hög klass. Produktsäkringen via proffsiga instrument och gedigen kunskap grundlades redan tidigt i mitt bryggintresse och det har jag bibehållit. Varför fastnade du egentligen för öl från början? - Jag tyckte inte om öl från början och drack inte öl då, svarar Marcus leende. Men när jag var i Vancouver första gången 1996 drack jag min första mikrobryggda öl, som för övrigt smakade vidrigt. Trots det övertalade bartendern mig till att dricka en till. Det gav en oväntad vändning. Den är en av de bästa öl jag har druckit. Det genererade anslaget till min passion. Men det tog några år innan jag fördjupade mig i det mer på allvar. Jag tycker att det är en oerhört god dryck. Man kan dessutom dricka mycket öl och ändå må prima av det. Det är en tacksam dryck för kroppen och jag gillar maltsmakande drycker. Brewski, Barski, Brewskival. Vad är det enskilda syftet med dem och finns det ett större sammanhang? - Ordet brewski kommer från USA, skrattar Marcus. När jag var där 1996 och testade öl informerade bartendern mig om när man beställer så heter det inte öl utan man beställer en ”brewski” när man beställer. Jag lovade då honom att jag skulle använda det som namn om jag någon gång skulle starta ett eget bryggeri i framtiden och det löftet har jag uppfyllt. De andra namnen är valda utifrån att de i uttalet har en liknande klang jämsides med att de beskriver den verksamheten som står bakom dem. Det nyaste tillskottet är faktiskt Beerski i Norge och vem vet, kanske det blir mer tillökning i ”familjen”, blinkar Marcus avslutningsvis.