Lera 1
REPORTAGE: GLASYR KAMPEN FÖR DEN PERFEKTA NYANSEN
Kakel och klinker pryder väggar och golv i så gott som varje svenskt hem. Men hur får plattorna sina unika färger och karaktärer? Lera har följt med på en resa i glasyrens tecken. Av ANDREAS BJÖRKMAN Bild ANDERS ROTH H 44 ans-Olof Nilsson håller upp två små glaserade kakelplattor framför sig. Den ena ljust svartbrun, den andra lätt grön. – Här ser ni två svarta färgkroppar som vid låg inblandning, runt 2 procent, ger olika toner på grund av olika uppbyggda färgkroppar, förklarar Hans-Olof som är konsult och färgexpert på Porslinsfabriken i Lidköping. Att hitta rätt nyans är fortfarande en kakeltillverkares kanske största utmaning, – Det går inte att garantera exakt vilken färgnyans du får, det måste kunden vara införstådd med, säger han. Glaseringen är en fascinerande process. Efter att lerplattorna pressats ihop i en kakelpress och stenplattorna gjutits i form kommer vi längre in i lokalen. Där utförs det verkliga hantverket. Där skapas och återskapas glasyr som både ska färga nya Hans-Olof Nilsson är pensionerad färgexpert och konsult på Porslinsfabriken i Lidköping. mästerverk och efterlikna befintliga kakelnyanser. – Även om man tillverkar en produkt löpande med en viss färgnyans kommer den att skifta något i färg. Det kan bland annat handla om skiktets tjocklek. Samma färgpigment kan också ha varierande ton vid olika leveranser vilket gör det ännu svårare, förklarar Hans-Olof. NÄR MAN SKA få fram en så identisk version som möjligt av en existerande kakelplatta används en dosa som läser av färger, en färgspektrofotometer. Den ger dig tre olika värden: L-värdet är förhållandet mellan vitt och svart, A-värdet förhållandet mellan grönt och magenta och B-värdet förhållandet mellan blått och gult. Sen matchas färgen i det här fallet mot Hans-Olofs Excel-databas där hundratals sifferkombinationer motsvarar lika många unika färgnyanser. Den nyans som ligger närmast används som utgångspunkt. Med hjälp av LERA #4 2014