Lera 1
FRÅGOR & SVAR Ska du renovera eller funderar du ö
ver tekniska lösningar? Mejla din fråga till Per Bernhardsson på Byggkeramikrådet via lera@bkr.se. Keramikplattor med träutseende FRÅGA: Jag har i flera butiker och på mässor sett att det finns keramiska plattor som ser ut som något annat material, till exempel trä. Vad är vitsen med det? SVAR: Svaret är helt enkelt att det ger en möjlighet att kombinera ett visst materials utseende med egenskaperna hos ett annat. I Sverige har vi ju traditionellt haft en förkärlek för trägolv medan keramiska golv betraktats som relativt exklusiva, men också med en lite hård känsla. Många har även tyckt att det känts långsökt att efterlikna ett material med ett annat. I exempelvis många offentliga miljöer är Mosaik på nät – undantag från standardkraven FRÅGA: Varför omfattas inte mosaik på nät av standardkraven på ytjämnhet som gäller för andra plattor? SVAR: Nivåskillnaden mellan plattor kallas i dagligt tal för fogsprång och det tillåtna fogsprånget räknas för större plattor ut med hjälp av en formel som baseras på de aktuella plattornas storlek. Ju större platta, desto större tillåtet fogsprång. För mindre plattor gäller fasta värden och vi säger t.ex. att för plattor med största kantmått 100 mm gäller att fogsprånget får vara max 0,7 mm. Även denna relativt måttliga nivåskillnad skulle dock ge ett oacceptabelt slutresultat när vi talar om plattor på 2,5 x 2,5 cm eller ännu mindre. Därför är dessa undantagna från standardkraven, men det är alltså inte för att vi accepterar ett sämre resultat utan tvärtom därför att noggrannheten vid sättning av mosaik måste vara ännu större än vanligt. Känslan och utseendet måste vara en helt slät yta där inte heller arken som mosaiken är monterade på framträder efter plattsättningen. EN ANNAN DETALJ som alltid är värd att påpeka är att mosaik som är sammanhållen av pappersnät på baksidan aldrig ska användas i våtrumsmiljöer. dock trämaterial alltför känsligt för nötning och fuktpåverkan och kräver ett tämligen omfattande underhåll. Här kommer keramiken in med sin betydligt slitstarkare och mer lättstädade yta. Man får alltså den varmare och ”mjukare” känslan av ett trägolv men med keramikens alla fördelar. Idag är dessa plattor ytterst välgjorda och man måste nästan känna på dem för att kunna avgöra om de är av trä eller keramik. På kontinenten är denna typ av plattor än mer vanliga, men här är det ett lite omvänt förhållande eftersom keramiken är det absolut vanligaste golvmaterialet medan trägolv betraktas som något exklusivt som man med dessa plattor försöker efterlikna. HAR DU FRÅGOR TILL BKR? ■ Mejla dina frågor till lera@bkr.se @ 48 LERA #4 2014