Lera 1
REPORTAGE: GLASYR L-, A- och B-värdena kan han se
dan lägga till färg för att komma så nära ”målet” som möjligt. Det är ett laboratorium med matematik, erfarenhet och en nypa magi i rätt symbios. Glasyren består till största delen av kvarts. För att den ska smälta tillsätts ett flussmedel; vanligen fältspat, krita och dolomit som sänker glasyrens smältpunkt. För att få en lergodsglasyr att smälta ut behöver man använda kraftigare flussmedel som zinkoxid och bortrioxid. På äldre gods användes bly i glasyren men det är ovanligt idag. Slutligen adderas den speciella glasyrfärgen, färgkroppen, som hämtas från traditionella tillverkare runt om i Europa. Varje färgkropp har en unik kemisk förening som ger en viss nyans. Kobolt blir blå, en blandning av krom, kalcium och kisel ger en grön nyans och gul kräver exempelvis tenn och vanadin. Den riktigt röda färgen är svårast eftersom dess kemiska förening kadmiumselenid inte tål högre temperaturer än 900 grader och för att få den att tåla högre temperatur har färgtillverkarna lärt sig att kapsla in den i kristaller av zirkonsilikat. Trots det tenderar den att bli porig vid bränning. Färgkropparna tillsätts i en viss procent – vanligast är 5 procent, men ibland 10-15 procent – beroende på vilken styrka och transparens kakel- eller klinkerplattan ska ha. – Glasyren och grundmaterialet tillsammans bestämmer temperaturen du bränner i, säger Hans-Olof. PLATTORNA GLASERAS sedan för hand eller läggs i en sprejmaskin innan de förs längre in i fabriken. Där vilar de stora gasol- och elugnarna. Den röda gasolugnen liknar mest en modern container. Elugnarna ser mer erfarna ut, tatuerade av hundra tals bränningar. Det är under de 48 timmarna i 1 000 - 1 300 grader som glasyren går från nära färglös till sprakande levande och det är också efter bränningen som svaret kommer – har den nya plattan fått samma ton som originalet? – Det är trial and error hela tiden, förklarar Hans-Olof som kan behöva tio försök innan han blir nöjd. Glasyrprocessen är ett hantverk in i minsta detalj. Inte en platta blir den andra helt lik. Alla har sina alldeles egna unika detaljer och toner. Det är det som ger glasyren dess unika karaktär. På ungefär en arbetsvecka förvandlas lera och stengods till färgsprakande kakel- eller klinkerplattor. Om en platta skadas längs vägen kan man antingen laga den efter glasering men innan bränning genom att spreja eller pensla ett nytt lager. Eller då bättras den efter bränning på samma sätt eller genom att man doppar ny färg i små hål – nålstygn – som bildats under bränningen. Sedan bränns plattan igen. Vita och transparenta färger är lättare att bättra medan färgat kakel är svårare eftersom det ofta blir olika tjocka skikt och därmed olika nyanser. I fabriken ligger idag många turkosa kakelplattor i fem olika nyanser. Hötorgets tunnelbanestation i Stockholm ska få sig ett rejält ansiktslyft. En pelare har redan klätts med kakelplattor härifrån och nu ska resten av den övre hallen på Hötorget ömsa skinn. – Det kommer att bli vackert, säger Göran Fogelström som glaserat lerplattorna. Hans-Olof har en desto tuffare uppgift framför sig. Han ska försöka nyproducera plattor som ska likna original som nötts och blötts i åratal. Chansering kallas det när plattor påverkas av väder och vind och det är bland det svåraste en kakelmästare kan ta sig an. – Det går att komma nära färgmässigt, men den slitna ytan är otroligt svår att återskapa. Då får man starta med en matt grundglasyr, pustar Hans-Olof. ■ ”Även om man tillverkar en produkt löpande med en viss färgnyans kommer den att skifta något i färg.” HANS-OLOF NILSSON, FÄRGEXPERT 46 U Med sprejmaskinen får kakelplattorna ett jämnt lager glasyr. Q Den detaljerade hand - målningen med dekorfärg sker med pensel och stadig hand. FAK TA OM FÄRG EXEMPEL PÅ METALLER SOM INGÅR I FÄRGER SOM KLARAR 1 250 GRADER CELSIUS: BRUN Järn, Krom, Zink, Aluminium. FeCrZnAl GRÅ/SVART Järn, Krom, Kobolt FeCrCo Zirkon, Kisel, Nickel, Kobolt, Järn ZrSiNiCoFe Järn, Kobolt, Krom, Tenn, Mangan FeCoCrSnMn GRÖN Krom, Kalcium, Kisel CrCaSi Krom, Kobolt, Aluminium, Zink CrCoAlZn GUL Tenn, Vanadin SnV Zirkon, Vanadin ZrV Zirkon, Praesodyn, Kisel ZrPrSi RÖDAKTIG Krom, Tenn, Kalcium CrSnCa Zirkon, Kisel, Järn ZrSiFe Mangan, Aluminium MnAl Krom, Aluminium, Zink CrAlZn LERA #4 2014