TIDNINGEN TILLVÄXT 1
NYHET » Ibland blir svaret på frågan om vilket be
stånd som är moget för slutavverkning ett annat än det vi trodde.» Fredrik Nilsson arbetar som virkesinköpare i Eksjö och Hultsfred på sågverkskoncernen Vida. Han arbetar för att få ett jämnt flöde med råvara till sågverken. Fakta får styra mer än magkänslan Nytt verktyg för avverkningsbeslut Ska du avverka nu, eller sen? Nu finns ett verktyg där flera variabler läggs in som beslutsunderlag: Priser, ålder på skogen, bonitet, ståndortsindex, virkesförråd, skador, framtida skaderisker och bankränta. TEXT: KARIN JOHNSSON SÅGVERKSKONCERNEN Vida har i samarbete med konsultföretaget Skog & Lantbruk och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram ett analysverktyg som kan hjälpa skogsägare att fatta beslut om vid vilken tidpunkt det är mest lämpligt att avverka. Med stöd av verktyget kan markägaren tillsammans med virkesinköparen göra en ekonomisk riskanalys av sin skog. I verktyget kan man mata in data om olika variabler, till exempel virkespriser, förväntad prisutveckling, ålder på skogen, bonitet, ståndortsindex, virkesförråd, skador på skogen, framtida skaderisker, bankränta med mera. leverantörsbesök och vill ge skogsägarna mer kött på benen inför ett beslut. Med verktyget kan jag visa vad det ekonomiska utfallet blir för de olika bestånden vid en avverkning, säger Fredrik Nilsson, virkesinköpare i Eksjö/Hultsfred. Tidigare fick han ibland ta till sin egen magkänsla vid diskussionerna med markägarna om vilka bestånd som var lämpliga att slutavverka. Det nya verktyget ger honom en säk– Jag använder verktyget när jag är på bruk, ett relativt nystartat fristående konsultföretag inom jord- och skogsbruk med verksamhet i Oskarshamn, Växjö och Skåne. Genom att använda ett begränsat antal variabler som matas in i excelmallar och sedan blir till en grafisk bild har han lyckats skapa ett verktyg som både är enkelt att använda och begripa. Även Ulf Johansson, på Tönnersjöhedens försöksenhet, SLU, har medverkat i projektet och tagit fram några av de underliggande beräkningsvariablerna. Carl-Johan Dunge brukar ofta prata med skogsbönder om hur dyrt det är ”att gå och jaga i gammal granskog”. Väntar i lågkonjunktur – När det är högkonjunktur är det många som passar på att sälja sin skog, men i lågkonjunktur väntar de på en prisuppgång. Men skog måste skötas långsiktigt. Om skogsbonden ser till att hugga den gamla skogen i tid, sätta nya plantor som växer bättre och sedan sköter röjning och gallring, ökar produktionen, vilket gör det lättare att klara en prispress. Jag brukar jämföra med svinbönder som måste öka sin produktion om priserna faller, det är likadant för skogsbönder, säger Carl-Johan Dunge. Fredrik Nilsson började använda verktyget vid årsskiftet. Kan ge aha-upplevelse – Resultatet kan ge både markägaren och mig en verklig aha-upplevelse. Ibland blir svaret på frågan om vilket bestånd som är moget för slutavverkning ett annat än det vi trodde. Det kan likaväl hända att verktyget visar att det är bättre att vänta i några år. rare grund att stå på. Upphovsmannen till verktyget är CarlJohan Dunge, delägare i Skog & LantI en situation där markägaren tvekar och kanske vill avvakta en eventuell prishöjning kan Fredrik Nilsson med verktyget beräkna hur mycket priset måste stiga för att det ska vara lönsamt att vänta. – Om det handlar om ett moget bestånd blir många förvånade över hur mycket pengar de tappar på att avvakta i några år i väntan på höjda priser, jämfört med om de skulle avverka omedelbart och sedan få en högre tillväxt på ungskogsbeståndet, säger han. Tillväxt Nr 2 2013 | 19 FOTO: VIDA