TIDNINGEN TILLVÄXT 1
UTBLICK Angripna träd mark. De försöker också ta
reda på hur man på bästa sätt ska sköta nya stora skogsområden och deras vegetation. – Det finns en idé om att försöka förädla fram träd som är resistenta mot barkborrar, säger Janice Cooke. I Kanada har man lärt sig att tidsFrisk skog faktorn är helt avgörande för hur man ska lyckas bekämpa barkborreangrepp. Bekämpning måste påbörjas tidigt för att vara effektiv. Så snart ett angrepp har vuxit till en viss omfattning så går det, enligt Janice Cook, inte att bekämpa barkborrarna oavsett hur stora insatser man gör. JUST NU SKER det en explosions artad ökning av antalet tallbarkborrar i det populära turistområdet Jasper National Park i Kanada. Det är den största nationalparken i den kanadensiska delen av Rocky Mountains. – Utbrottet i Jasper bekymrar många och det finns mycket som pekar på att det här angreppet redan är utom all kontroll, säger Janice Cooke. n MARKNAD Marknad Kort och gott om pengar i skogsoch lantbruksvärlden. l Angrepp av barkborre hotar l Prissäkring är ett viktigt verktyg l Nu prissäkrar lantbrukare även diesel l Så kör du energieffektivt Kärvt läge för mjölken Stående skog hotas av barkborren Stora angrepp av granbarkborre utgör just nu ett akut hot mot stående skog i mellersta Norrland. Andelen skog som hotas är större än vad som gick åt i den stora branden i Västmanland förra året. Text Carina Gerken Christiansen Skogsbruk GUNNAR ISACSSON, ekolog och skogsskadespecialist på Skogsstyrelsen i Hässleholm, beräknar att det under 2015 och 2016 är ett par miljoner kubikmeter skog, främst i Medelpad och angränsade områden, som är hotade av granbarkborren. Anledningen är de stormar som med kort mellanrum drabbat skogarna i dett a område. Stormen Dagmar blåste in under julhelgen 2011 och det som Dagmar inte mäktade med avslutade stormen Ivar nästan exakt två år senare, dagen före lucia 2013. Eft ersom granbarkborrarna Tallbarkborren är inte större än ett riskorn men många tillsammans kan ödelägga enorma mängder skog. FOTO: LILIAN SCHAER OCH WIKIMEDIA COMMONS (BARKBORREN) – Många människor som tidigare jobbade 50–60 timmar i veckan inom skogssektorn jobbar numera endast 20–30 timmar per vecka. Och många har också blivit av med sina jobb. Barkborreangreppen har verkligen förödande effekter i British Columbia. ÄVEN I DELSTATEN Alberta, där man så här långt har lagt ned över motsvarande1,9 miljarder svenska kronor för att bekämpa barkborreangreppen, ser det dystert ut. – Vi vet nu att om man inte lyckas kontrollera utbrotten tidigt så tar barkborrarna över helt och hållet, och då spelar det ingen roll vad man gör, säger Janice Cook. Kanadensiska forskare försöker sätta sig in i vilka långsiktiga effekter barkborreangreppen kommer att få på miljön, de vilda djuren, vattenflöden och dräneringssystemen i skog och Janice Cooke jobbar bland annat i TRIA-Net Mountain Pine Beetle Strategic Network, som försöker bekämpa tallbarkborren i Kanada. behöver färska granvindfällen med vit innerbark för att föröka sig på bästa sätt anländer de eft er en storm lika säkert som ett brev på posten. – Prognoserna är väldigt oroväckande, säger Anna Marntell, Skogsstyrelsen i Sundsvall. Hon tillägger att skogen i området fyllts på med färska vindfällen av gran i stor mängd under fl era år – 2007, 2011 och 2013. 8 Tillväxt Tillväxt_#2_2015 JB.indd 8 2015-04-02 14:32 Tillväxt_#2_2015 JB.indd 9 Mellan stormen Dagmar och stormen Ivar tiodubblades antalet granbarkborrar. Utifrån dett a stora antal femdubblades populationen ytt erligare förra sommaren. Vindfällena måste enligt lagen Gunnar Isacsson upparbetas och transporteras ut ur skogen före den 15 juli i det drabbade området (den 1 juli söderöver). Då hinner barkborrarna inte lämna stammarna och uppsöka nya vind fällen och fortplanta sig där. Anna Marntell TROTS STORA ANSTRÄNGNINGAR förra året hade skogsbrukets aktörer inte en chans att hinna med allt stormvirke före dett a datum utan fi ck fortsätt a arbetet långt in på senhösten. Anna Marntell anser att entreprenörer bör kontaktas allra senast i april månad, om man har drabbats. – I april, maj är det brått om. Man måste ta kontakt med virkesköpare och boka upp resurser så att de kan optimera resursutnytt jandet av maskinerna och virkestransporterna. Då behövs ett helhetsgrepp om var behoven fi nns och hur mycket det är. En annan faktor bakom den väntade barkborreinvasionen är att det fi nns många stressade restbestånd eft er stormskadorna. Man har hämtat vindfällen men inte ”snyggat till” kanter som blivit vindutsatt a. Rött erna kan vara sönderryckta och barken skadad. – Det är allmänt stressade träd som inte klarar att försvara sig mot angrepp, säger Anna Marntell. Stående friska träd försvarar sig med kåda när insekterna borrar sig in. – Det blir som tårar med kådan som rinner längs med stammarna. De kan stå emot väldigt många barkborrar, men när de är stressade blir de ömtåliga. Anna Marntell tror att det fi nns en hel del vindfällen som ännu inte upptäckts av ägarna. De bor kanske på annan ort eller rentav utomlands. Hon uppmanar alla som rör sig i skog och mark att hålla koll och meddela markägarna om de ser vindfällda granar med vit innerbark. Gamla vindfällen med brunsvart innerbark eller där barken börjat släppa är inte populära hos barkborrarna och kan gärna ligga kvar för att öka mängden dött virke i skogen. Antalet barkborrar väntas öka än mer under 2016. Då kan de komma upp i sådana mängder per träd att insekterna börjar konkurrera med varandra om livsutrymmet. Först då kan framfarten bromsas. n Här syns granbarkborrarnas gångsystem, det vill säga modergångar med larvgångar och äggläggningsfickor. Rikligt med färska granvindfällen är ett så kallat högriskbestånd för angrepp. Vit innerbark och gröna barr är ett tecken. Borrmjölshögar på granvindfälle avslöjar färska angrepp av granbarkborre. Var tionde mjölkgård riskerar att försvinna under året och den totala mjölkproduktionen i Sverige väntas sjunka. Det förutspår Lennart Holmström, omvärldsanalytiker på LRF Mjölk, som även ser en ljusglimt i mörkret. Text Carina Gerken Christiansen Lantbruk ANTALET MJÖLKGÅRDAR I Sverige minskar med 5–6 procent varje år. Samtidigt har andra gårdar ökat koantalet, vilket betytt att den nationella mjölkproduktionen sedan 2010 har legat ganska stabilt på 2,9 miljarder kilo mjölk om året. Vårens mjölkkris väntas dock drabba mjölkbönderna extra hårt och antalet gårdar som slutar med mjölkkor kan fördubblas mot tidigare år. De kvarvarande gårdarna antas inte kunna kompensera hela mjölktappet. För mjölkbönderna är det ingen överraskning att avräkningspriset varierar, men vårens nedgång har blivit extra kännbar. DEN GLOBALA MJÖLKPRODUKTIONEN ökar med i snitt 2,5 procent varje år. Men under 2014 sköt produktionen fart och steg med hela 4 procent. Det skapade ett överskott , särskilt som den största importören, Kina, oväntat minskade sin import, främst av mjölkpulver. Överskott betyder sänkta priser. Situationen förvärrades i augusti då Ryssland inledde sin handelsbojkott . Plötsligt uppstod ett ännu större överskott av mjölkprodukter på marknaden. – EU har drabbats hårt av det, säger Lennart Holmström. Väldigt stora volymer måste hitt a nya köpare. En ökad prispress har noterats på EUmarknaden. NYA ZEELAND ÄR en stor mjölk producent som påverkar världs marknadspriserna kraft igt. Runt 90–95 procent av den nyzeeländska mjölkproduktionen går på export, vilket är mellan 25 och 30 procent av utbudet på världsmarknaden. Under 2013 drabbades landet av en ihållande torka och slaktade ut många kor, andra sinlades i förväg. Den brist som uppstod gjorde att världsmarknadspriserna stack i väg. Det blev en global signal om att öka mjölkproduktionen. – Då drog EU i gång och spädde på utbudet, säger Lennart Holmström. I början av 2014 återhämtade sig Nya Zeeland och kom snabbt upp i volym. Lennart Holmström tror att bott en är nådd och att priserna sakta vänder uppåt. På handelsplatsen Global Dairy Trade har kontraktens värde börjat stiga. – Det är positiva signaler, Lennart Holmström säger Lennart Holmström. n Tillväxt 9 2015-04-02 14:32 Tillväxt nummer 2 2015. Alarmerande om svenska angrepp Förra året skrev Tillväxt om de stora angreppen av granbarkborre på stående skog i mellersta Norrland. En av experterna på Skogsstyrelsen i Sundsvall, Anna Marntell, poängterar i intervjun hur viktigt det är att drabbad skog, som under stormiga år kan ha fyllts på med färska vindfällen av gran, måste rensas från vindfällen. Hon understryker att granbarkborrarna behöver färska vindfällen med vit innerbark för att föröka sig. Efter en storm anländer de – barkborrarna – därför lika säkert som ett brev på posten, om inte vindfällena avlägsnas. Tillväxt 13 FOTO: ANNA MARNTELL© FOTO: SHUTTERSTOCK