Nordens Tidning 1
Demokrati Olle Wästberg, ordförande Demokratiutre
dningen: Goda idéer från nordiska grannar De nordiska länderna liknar, trots sina olika historiska erfarenheter, varandra i den politiska uppbyggnaden. E n väsentlig skillnad är dock att svenskarna går till val mer sällan än de flesta andra länder. Den stora författningskompromiss som skedde i slutet på 1960-talet innebar att Sverige avskaffade tvåkammarsystemet (där Första kammaren var indirekt vald av landstingen) och i stället införde en enda valdag, för såväl kommuner, landsting/regioner som riksdag. Från 1970 års val blev valperioderna tre år. I samband med 90-talskrisen beslöt en enig riksdag att förlänga valperioderna till fyra år. Syftet var att en regering skulle kunna lägga fram budgetar utan att omedelbart behöva svara inför väljarna. Man menade att detta skulle göra politiken sakligare och mer långsiktig. Om det blivit så kan diskuteras. Men helt klart är att det lett till att Sverige torde vara den demokrati som har val mest sällan. Det gör det nödvändigt att öppna möjligheter för politisk påverkan mellan valen. Det har också varit en av huvuduppgifterna för 2014 års Demokratiutredning som nyligen överlämnade sitt betänkande till regeringen. endast 15 prOcent av väljarna anser att de har någon möjlighet att påverka nationella politiska beslut mellan valen. Utredningen har gått igenom olika inflytandefora som finns i kommunerna – som ungdomsfullmäktige, funktionshindersråd och liknande. Det är lätt att konstatera att de fungerar mycket olika på olika ställen. Det viktigaste måste vara dels att de olika råden är representativa, dels att de kommer in tidigt i beslutsprocessen så att påverkan blir reell. Vi föreslår också inrättandet av en ”folkmotion”. Om en procent av väljarna i riket eller de bosatta i en kommun skriver på en motion till riksdagen eller kommunfullmäktige ska den väckas och behandlas som vilken annan motion som helst. Föreslaget kanske inte är genomgripande, men det ger ändå en möjlighet att artikulera uppfattningar. Inte minst att arbetet för att få en namnen i sig är en opinionsbildningsåtgärd som engagerar många människor är värdefullt. Vi tänker oss att en demokratiportal upprättas på nätet för att medborgare ska kunna lägga upp motionsförslag. Samma portal kan också användas för att elektroniskt kunna samla in namn till stöd för initiativ till lokala folkomröstningar. Förslaget är hämtat från Finland som har just ett sådant system – som varit framgångsrikt. T ex fick Finland samkönade äktenskap just genom en ”folkmotion”. Utredningen gjorde ett studiebesök hos det finska justitiedepartementet. Bland det som tillhörde de tydligaste insikterna vi fick under utredningsarbetet är hur de socioekonomiska klyftorna speglas i politiskt inflytande. De som bäst skulle behöva ”politiken” är också de som har minst inflytande och är minst representerade i de valda organen. vi föreslår en rad åtgärder för att göra det lättare för personer med funktionshinder att engagera sig i politiken. När det gäller utlandsfödda, som i hög grad är frånvarande i såväl partierna som i de valda församlingarna hänger det på de politiska partierna att i högre grad öppna sig. Att såväl partier som traditionella folkrörelser tycks frånvarande i problemförorterna är mycket illa. Unga är också underrepresenterade i de valda organen. Sverige har 18 års rösträttsålder, men eftersom valperioderna är så långa är snittåldern för förstagångsväljare drygt 20 år. I Sverige, liksom i de andra nordiska länderna är valdeltagandet lågt bland förstagångsväljare. Också här har vi inspirerats av ett annat nordiskt land, nämligen Norge. I Norge pågår nämligen ett försök i vissa kommuner med 16 års rösträttsålder. De utvärderingar som hittills skett har visat att när man befinner sig i skolmiljö när man för första gången röstar leder det till att långt fler går till valurnorna. Dessutom ökar kunskapen; incitamentet för skolorna att ägna sig åt samhällsfrågor blir större. Ungdomarna tenderar till att skolas in i ett valbeteende och röstar också i högre grad senare. Norge är inte ensam om 16 års rösträttsålder i vissa kommuner. Det finns också i Skottland, Österrike, tyska delstater, amerikanska städer, Brasilien, Argentina. Men Demokratiutredningen föreslår inte 16 års rösträttsålder, utan att Sverige efter norskt mönster ska genomföra ett försök under två kommunalval och sedan utvärdera det. Demokratiutredningen föreslår att Sverige efter norskt mönster gör försök med 16 års rösträttsålder under två kommunalval i vissa kommuner. Olle WäSTBerg OrdFörande i 2014 årS demOkraTiuTredning nordens tidning nr 1 | 2016 5 FOTO: ChriSTiaan dirkSen/nOrden.Org