Nordens Tidning 1
Ledaren Nordiskt samarbete i tiden N ordens framt
id är det övergripande temat när Föreningen Norden nästa år firar sitt 100 års jubileum. För mig är ett hundraårsjubileum både en höjdpunkt och en startpunkt inför framtiden. Höjdpunkt självfallet för att jubileumsåret blir ett tillfälle för oss att uppmärksamma vad som gjorts under de gångna hundra åren. Där vi har all anledning att vara stolta över vad vi åstadkommit. Startpunkt är det för föreningen inför kommande år och det är därför vi valt temat Nordens framtid. Men man kan inte diskutera framtiden utan att diskutera vad som hänt under årens gång och var Norden och det nordiska samarbetet står nu. De nordiska länderna står sig starka i världen. Många undrar hur det kan komma sig att tidigare så underutvecklade länder kan ligga i världstoppen i så många avseenden. För de nordiska länderna spelar i den yppersta elitserien när det gäller medborgarnas lycka och välfärd, jämlikhet, ekonomisk konkurrenskraft, innovationsförmåga, miljö, antikorruption, pressfrihet m m. Och samarbetet mellan länderna blev tidigt målinriktat och framgångsrikt. Och samarbetet avsåg inte bara staterna som sådana utan, som vår organisation är ett levande exempel på, även mellan medborgarna i ett bredare perspektiv. SOM FÖRKLARINGAR till ländernas samfällda framgångar nämns ofta den s k nordiska modellen. Vad den innebär är öppet för olika tolkningar. Men viktiga delar är en väl utvecklad demokrati, pressfrihet, fokus på arbete och samverkan mellan arbetsmarknadens parter, offentliga välfärdssystem och jämställdhet mellan könen. Kännetecken är också ett starkt civilt samhälle där många folkrörelser av olika slag i de berörda länderna har arbetat hårt för att utveckla de demokratiska processerna i länderna och stärka individernas frihet och ställning. Det finns också olika förklaringar till varför det nordiska samarbetet ur ett internationellt perspektiv har blivit så framgångsrikt. Ofta brukar framhållas den kulturella och språkliga gemenskapen samt våra gemensamma nordiska värderingar. En annan förklaring som jag skulle vilja understryka är tillit. Det handlar om såväl tillit människor emellan som mellan gemene man och politiker/samhällsinstitutioner. Tillit är en viktig pelare för demokrati och demokratisk utveckling. Även demokratin i Sverige fyller 100 år nästa år. 1919 beslutade Sveriges Riksdag om en allmän och lika rösträtt. 2021 är det 100 år sedan alla medborgare, även vi kvinnor, fick gå och rösta. Peter Öhrn, en erfaren folkrörelseföreträdare, leder en av regeringen utsedd kommitté som under de närmaste åren ska initiera olika aktiviteter för att stärka demokratin. Här har vi en viktig samarbetspartner under det kommande året. När Sverige och Finland följde efter Danmark in i EU, var det många som dömde ut fortsatt nordiskt samarbete som ointressant och obehövligt. Utvecklingen visar hur felaktig denna slutsats var. Det nordiska samarbetet kanske delvis har ändrat karaktär men lika fullt pågår det på bred front och ofta på ett fördjupat sätt. Jag är övertygad om att samarbetet mellan de nordiska länderna måste utvecklas ytterligare för att trygga vår gemensam4 nordens tidning nr 4 | 2018 ma framtida utveckling. Låt mig bara nämna tre områden, som vart och ett känns avgörande för framtiden och sammantaget näst intill livsavgörande för kommande generationer. DEN DEMOKRATISKA UTVECKLINGEN i världen och Europa. Antidemokratiska organisationer och värderingar, som vi trodde var ett avslutat kapitel, dyker upp i allt fler länder. Påstådda enkla lösningar på svåra problem rubbar tilltron till politiska system. Och det skadar tilliten och gemenskapen i samhället. Öppna och demokratiska val hotas. Samarbetsförmågan inom EU och andra organisationer försvagas. Här borde de nordiska länderna kunna spela en gemensam och starkare roll, inte minst inom EU. FRED OCH SÄKERHET. Jag tror att det är många med mig som oroas över pågående krigsaktiviteter, krigshot, terrorism och en allt hårdare retorik mellan stater och ledare. Även säkerhetsläget i Europa är mer ansträngt än för några decennier sedan. Stormakternas slagskuggor blir på nytt tydligare. I öst är utvecklingen ytterst oroande. Enligt min mening bör de nordiska länderna utveckla sitt samarbete inom detta område för att sträva efter att Norden blir säkrare. EN HÅLLBAR MILJÖ. I de nordiska länderna lever vi nära miljön. Hot mot miljön av olika slag blir tydliga och kan bli oöverstigliga för våra barnbarn om de blir verklighet. Därför har klimat- och miljöarbetet också alltid varit i fokus. Men de effekter som nu börjar bli synliga som en följd av klimatförändringar är skrämmande. Jag tror att dessa frågor kommer att ställa tydligare och hårdare krav på politiska beslut av olika slag, svåra politiska beslut på global nivå. Vi i Norden kan i ännu högre grad än nu bli föregångare i detta arbete och därmed också gemensamt få en tyngre röst i den internationella debatten. Här behövs verkligen alla goda krafter för att uppnå resultat. Detta är exempel på tre viktiga framtidsfrågor som det kan bli aktuellt för oss i vår organisation att arbeta med och diskutera under jubileumsåret. Det viktiga är att vi som en folkrörelse gör allt vi kan för att aktivera många människor i diskussioner om Nordens framtid. Och att vi gärna gör det tillsammans med andra folkrörelseorganisationer och våra vänner i de andra nordiska länderna. Nästa år har vi en gyllene chans att stärka Föreningen Norden och utveckla och fördjupa det nordiska samarbetet. Det är genom levande diskussioner och samtal medborgare i emellan som vi ökar människors tilllit och engagemang samt härigenom bidrar till att demokratin och folkrörelserna utvecklas. BERIT ANDNOR BYLUND ORDFÖRANDE FÖRENINGEN NORDEN FOTO: S. SIGFUSSON/NORDEN.ORG