Delad läsning 1
Anna Nordlund hitta tid till läsning och väcka de
n inre läsmotivationen? En tydlig tendens är att unga själva tycker att de lägger för mycket tid på internet. Det finns också forskning som indikerar att internet och närmast 100-procentig tillgång till smarta mobiler allt lägre ner i åldrarna kan ha bidragit till den brant stigande kurvan psykisk ohälsa och stress hos barn och unga under 2010-talet och lett fram till en beroendeproblematik. Frågor kring barns och ungas internetanvändning tror jag kommer mer i fokus i debatterna de närmaste åren. Och här finns det anledning att lyfta fram litteraturläsandets möjligheter till kommunikation på djupare plan med både sig själv och sin omvärld. Men för detta krävs läsförmåga. Så vad kan göras? Hur kan vi lobba för ökad läsmotivation bland barn och unga? Likvärdighet är en nyckel. Men likvärdighet saknas i dagens svenska förskola, inte minst beträffande litteraturarbete i skolan. Skrivningar i förskolans läroplan kunde också tydliggöra betydelsen av barnlitteratur i hela verksamheten och för en rad av förskolans centrala mål. I 2018 års läroplan för förskolan nämns i alla fall barnlitteratur, och det är första gången sedan förskolan fick egen läroplan 1998. Kunskaper i barnlitteratur, litteraturförmedling och litteraturdidaktik för förskolan behöver säkras för alla förskolans pedagoger men finns inte tydligt inskrivet i förskollärarprogrammet i högskoleförordningen. Utbildningar med inriktning mot arbete i fritidshem har heller inga krav på kurser i barnlitteratur och litteraturdidaktik. Inte heller grundlärarprogrammen har krav på sådana kurser men däremot krav på en termins kurs i svenska med didaktisk inriktning, där barnlitteratur kan ingå, men alltså inte behöver ingå. Ämneslärarprogrammen med inriktning svenska och svenska som andraspråk har heller inga specificerade krav på kunskaper i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik och varje lärosäte organiserar sina kursplaner utifrån sina förutsättningar. Skolbiblioteken och skolbibliotekarier har stora möjligheter att göra skillnad. Alla elever bör få tillgång till skolbibliotekarier. Forskning visar starkt samband mellan elevers läsmotivation, förekomsten av särskilt utbildade skolbibliotekarier och ett skolbibliotek med ett varierat utbud av litteratur och en miljö som inbjuder till läsning både i skolan och på fritid. Med strategiska insatser i samverkan och debatt om läsförmåga, tid för läsning och utbud och förmedling av litteratur ser jag ändå goda möjligheter att stärka läskulturen i Sverige. ”En tydlig tendens är att unga själva tycker att de lägger för mycket tid på internet” 30