Nordens Tidning 1
nivåer och med ett gräns- och sektorsövergripande
förhållningssätt. Regelbundet genomförda, scenariobaserade men mindre resurskrävande samnordiska simuleringsövningar kan ge god inlärning och en förmågehöjande effekt. Nordisk forskning om samhällsskydd och beredskap bör stärkas genom ett gemensamfinansierat, flerårigt forskningsprogram. NORDFORSK initiativ till ett nordiskt Fou-program för samhällssäkerhet bör ges direkt stöd av ministerrådet. Denna forskning kring framtidens utmaningar inom området tillför ny kunskap och kompetens samt kan bidra till en mer profilerad samnordisk forskningsprofil i EU och internationellt. Dialoger med relevanta medborgarorganisationer bör vidgas och stärkas för att bättre ta tillvara deras erfarenheter och kompetenser i arbetet med att utveckla samhällssäkerheten. Förmågor byggs främst nedifrån och upp i denna sfär och det individuella och frivilliga engagemanget är avgörande för en god samhällseffekt när det gäller. De nordiska regeringarna uppmanas att föra in detta verksamhetsområde i det institutionaliserade nordiska samarbetet under Helsingforsavtalet. Arbetet med samhällssäkerhet skulle därmed ges en nordisk parlamentarisk dimension, underlätta för offentlig debatt och möjliggöra ett samnordiskt demokratisk ansvarsutkrävande. De nordiska länderna står inför stora säkerhetsutmaningar i det Artiska området och inte minst i det nordliga havsområdet. Med klimatomvandlingen öppnas över tid nya möjligheter och risker för sjöfart, näringar och resursexploatering. Lokalbefolkningen och dess samhällssäkerhet påverkas starkt. Denna enorma utmaning för nordisk samverkan kring nya sårbarheter och bristande förmågor att rädda liv och miljö behöver ägnas särskild uppmärksamhet i det gemensamma arbetet med samhällssäkerhet i Norden. Man bör följa upp ytterligare den banbrytande rapport som presenterades av Thorvald Stoltenberg i februari 2009. Bland hans tretton viktiga förslag, föddes i denna skrift tanken om en nordisk Solidaritetsförklaring, vilken då mottogs med dämpad entusiasm på hög nivå. Denna förpliktande doktrin är sedan april 2011 antagen av de nordiska utrikesministrarna. Ännu har dock inget genomförandeprogram lanserats, till skillnad från vad som har skett i EU efter dess solidaritetsklausul i Lissabonfördraget. Steg för steg genomförs många delar av Stoltenbergs förslagslista, men själva grundbulten med att omforma solidaritetslöftet till en operativ verklighet har ännu inte prioriterats på hög nivå. Ett sådant nordiskt genomförandeprogram bör skyndsamt utformas och över tid genomföras. En fristående nordisk kommission av individer med bred erfarenhet och hög kompetens bör tillsättas för att utforma ett framtidsinriktat förslag till en gemensam, nordisk säkerhetsstrategi. Detta dokument behöver präglas av en helhetssyn för området samhällssäkerhet och bör kunna ge strategisk vägledning för de nordiska ländernas fördjupade samarbeten inom området. Kommissionen kan ta vid där Stoltenberg lämnade av och bör liksom han lägga förslag som idag kan synas överambitiösa men som rätt snart kan te sig helt möjliga och kanske även nödvändiga för en fortsatt god samhällssäkerhet för våra nordiska invånare. Rapporten kan med fördel presenteras vid en session av Nordiska rådet samt debatteras i bred dialog med berörda medborgarorganisationer. PROFESSOR BENGT SUNDELIUS, UPPSALA nordens tidning nr 1 | 2015 21 FOTO: LANCE CPL. MANUEL F. GUERRERO/WIKIMEDIA COMMONS FOTO: MSB BILDBANK