Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Rådjursjakt
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnytt
Svensk Jakt Girjasdomen
« 2005 • Vid ett seminarium i Kiruna 2005 konstat
erades att Fjälljaktreformen, som nu praktiserats i tolv år, ändå i stort sett fungerat väl och att reformen i grunden var bra bara man lyckades förhindra länsstyrelserna att fördärva den. Den så kallade dubbelregistreringen för älgjakt var däremot ett misslyckande. Håkan Jonsson, företrädare för Jakt- och fiskesamerna, varnade för att ge samebyarna för stor makt. 2006 • En utredning som skulle klarlägga samebyarnas respektive markägarnas rätt till jakt och fiske presenterades i Kiruna i början av 2006. Enligt utredaren Sören Ekströms förslag skulle samverkansföreningar i framtiden förvalta jakten och fisket i fjällen. Länsstyrelserna skulle fråntas beslutsrätten och i stället bli tillsynsmyndighet för samverkansföreningarna. Enigheten bakom utredningen var minimal. Regeringen meddela de att man inte ämnade gå vidare med Ekströms förslag. • När länsstyrelsen i Norrbotten inför jakten 2006 beslutade att senarelägga jaktstarten för utländska jägare med två veckor blev det upptakten till nästa stora bråk i fjälljaktfrågan. Bakgrunden var att de utländska jägarnas antal stadigt ökat. År 2005 köptes exempelvis 75 procent av alla jaktkort i Kiruna kommun av utländska jägare. Turistföretag som sålde jaktkort började koppla ihop dem med sina tjänster i form av flyg och boende. Ortsbefolkningen kom inte åt jaktkorten vilket skapade stigande spänningar. • Länsstyrelsens rennäringsdelegation i Norrbotten beslutade inför jakten 2006 att senarelägga ripjakten med två veckor för alla jägare som inte var mantalsskrivna i Sverige. Utländska jägare måste dessutom jaga med guide eller som gäster tillsammans med en SVENSK JAKT Nr 4 2020 svensk jägare. Länsstyrelsen motiverade beslutet med att ripjakten glidit i väg i oönskad riktning. • Tre turistföretagare i Arjeplogfjällen ifrågasatte laglighet en i länsstyrelsens beslut och överklagade detta till Kommerskollegium. Med stöd av Kommers kollegium inlämnades även en anmälan till EU-kommissionen. Företagarna ansåg att de hade förlorat pengar genom regeländringen. • I slutet av juni 2006 skrev Kommerskollegium till läns styrelsen i Norrbotten. Kollegiet ansåg att länsstyrelsens beslut kunde stå i strid med EG-rätten. • Länsstyrelsen vidhöll att de beslut om förändrade villkor för småviltsjakten på statens mark fattats helt i enlighet med gällande lag och av nation ella myndigheter fastställda regelverk. ”Det är inte rimligt att regelverket i Sverige ska vara avsevärt öppna re för utländska medborgares rätt att tillgodogöra sig den naturresurs som jakt och fiske utgör än regelverken i andra länder inom EES-området”, hette det i svaret. • Hösten 2006 skedde ripjakten enligt länsstyrelsens nya riktlinjer. Jägare bosatta i Sverige lovordade systemet och en renskötare uppgav att det var första året sedan upplåtelsesystemet reformerades som det gått att bedriva meningsfull renskötsel. • Den 13 november skrev EU-kommissionen ett ytterst försiktigt hållet brev till regeringen. Till skillnad från Kommerskollegium påstod inte EU-kommissionen att de förändrade reglerna för småvilt jakt i Norrbottens län utgjorde ett brott mot EG-rätten. Bara att de kunde göra det. 2007 • Försommaren 2007 var Jordbruksverket färdigt med sitt förslag till ändrade föreskrifter. Från Fjällrådets årsmöte i Arvids jaur 2008. Två veteraner i detta nykonstruerade förbundsorgan var från vänster Henrik Sandström, Umeå, och P-A Frohm, Tärna, vilka engagerat sig i fjälljaktsfrågorna ända från första början. 2008 • I mitten av mars uppvaktade representanter för Fjällrådet regeringen med önskemål om en återgång till de regler som lades fast i 1992 års riksdagsbeslut med tillägget från 1997 om att småviltsjakten i första hand ska upplåtas till i Sverige bosatta jägare. Hösten 2008 skedde emellertid ripjakten efter samma regler som föregåen de år. • EU-kommissionen hade svarat beträffande några jägares anmälan om att Finland diskrim inerar utländska jägare vid upplåtelse av jakt på statlig mark. Finland hade förklarat varför man hade olika regler för inhemska och utländska jägare. Kommissionen konstaterade att jakt inte är att betrakta som en tjänst, lät Finland behålla sina regler och lade ner jägarnas klagan. Den nya lydelsen av tredje paragrafen i rennäringsförordningen innebar att rätt till jakt skulle upplåtas på lika villkor till utländska och svenska jägare. Därmed hade hela jordens befolkning fått jakträtt i fjällen! • Fjällrådets utvärdering, som gjorts som examensarbete av Anna Norlén vid Luleå tekniska universitet, visade att svenska jägare var missnöjda med hur småviltsjakten på statens mark i fjällen fungerade. Rapporten presenterades vid Fjällrådets möte i Arvidsjaur i början av 2008. • I början av november 2008 ingav Jägareförbundet – med stöd av bland annat EU- kommissionens utslag – en formell begäran hos regeringen att rennäringsförordningens tredje paragraf skulle ändras så att den återfick den lydelse den hade haft före 2007. 2014 • De följande åren vägrade regering en hårdnackat att följa Jägareförbundets önskemål trots en växande opinion. Frågan aktualiserades också av Svensk Jakt i partiledarenkäten inför valet 2014: Anser du att jägare som bor, arbetar och betalar skatt i Sverige ska ha förtur vid upplåtelse av småvilt jakt i fjällen? Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet svarade obetingat ja. Tidigare hade också riksdag ens majoritet tillkännagett detta för regeringen. FOTO: BERNT KARLSSON • En riksdagspolitiker som profilerade sig särskilt i frågan var Sven-Erik Bucht (S).”Det behövs ju bara ett pennstreck för att göra den här ändringen,” påpekade han med adress till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C). 2016 • När valet var över hade Sven-Erik Bucht övertagit Eskil Erlandssons gamla jobb och det visade sig att det där pennstrecket inte var riktigt så lätt att dra. Men Bucht var karl för sin hatt. Reglerna ändrades. Ett remissförslag gick ut på senhösten 2016 som innebar att småviltjakt på statens mark i fjällen i första hand skulle upplåtas till de som bor i Sverige. Men förslaget mötte kritik, drogs tillbaka och omformulerades. Ett nytt förslag kom under våren 2017 för att kunna tillämpas från och med jaktstarten. Vad som i praktiken blir följden av Girjasdomen vad gäller möjligheterna till småvilt jakt för svenska medborgare i fjällvärlden återstår att se. BERNT KARLSSON 43
Svensk Jakt Ejderjakt
Svensk Jakt Bäverjakt
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Test av 8 damkängor
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Viltvård - ekonomi
Svensk Jakt Bygg en minklåda
Svensk Jakt Helgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Gyttorp blir Norma
Svensk Jakt Vapenutrusning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt april
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer