Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Bland klövar och vingar Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnyheter Svensk Jakt Blev av med vapnen Svensk Jakt Rådjursdrev Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Handkikare Svensk Jakt Vargens år VARGENS ÅR LUKTSINNET Luktsinnet är välutvecklat och avgörande för vargens överlevnad. Vargen har omkring 14 gånger fler sinnesceller för lukt än människan. Från Nordamerika finns uppgifter om att vargar uppfattat lukt från älg på ett par kilometers avstånd. Luktsinnet har också stor betydelse för kommunkationen mellan vargar vid doftmarkeringar av revirgränserna. Ingen av vargarna visar underkastelse. HÖRSEL OCH SYN Hörseln är ett välutvecklat sinne och vargen kan höra ylande på upp till 15 kilometers avstånd över öppna ytor och nästan 10 kilometer i skog. Synen är mindre välutvecklad, men anses vara jämförbar med människans. REPRODUKTION Vargarna blir könsmogna vid 22 månaders ålder, men parbildning kan ske tidigare. Det innebär att de vid två års ålder kan få valpar. Så tidig reproduktion gäller dock inte alla. Parningen sker under februari–mars och pågår under tre till fem dagar. Efter 63 dygns dräktighet föds valparna under perioden april– maj. En valpkull består oftast av fem till sex valpar. Antalet valpar i kullen bestäms i första hand av födotillgången. Tillväxten i en vargpopulation kan nå 30–40 procent per år. I sitt kroppsspråk visar den vänstra vargen underlägsenhet. k REVIR OCH VANDRINGAR I Sverige varierar vargflockarnas revir mellan 30000 och 160000 hektar i omfattning, men kan vara mindre. Framför allt tillgången på föda avgör revirets storlek. I bytesdjurstäta områden i södra Sverige kan reviren bli mindre. En varg som lämnat flocken vandrar tills den finner en partner och ett ledigt revir. En ung hanvarg gick på långtur under våren 2014 – från Hedmark i Norge till Ivalo i norra Finland. Forskare försåg den unga hanvargen med gps-halsband och kunde notera över 100 mil fågelvägen. I verkligheten hade ungvargen vandrat 300–400 mil ... 50 FÖDOVAL Vargens stora anpassningsförmåga till olika miljöer beror på dess födoval, som som avgörs av förekomsten av bytesdjur. Analys av vargspillningar från ett revir i norra Värmland visade att huvuddelen av födan där bestod av älg, i andra hand rådjur och det tredje viktigaste bytesdjuret var grävling. Dessa tre arter stod för 97 procent av den intagna födan. Generellt avgörs andelen älg av tätheten av andra, mindre klövdjur. Ju högre täthet av rådjur, desto mer sannolikt att de utgör den största delen av födan. Vildsvin är undantaget som inte utnyttjas i samma omfattning som de finns i landskapet, även om de tas som byten i mindre omfattning. Nr 6 2023 SVENSK JAKT Svensk Jakt Redskapsboden Svensk Jakt Kronförvaltning Svensk Jakt Vattenrallen Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer