Kreativa Europa i fokus 2020 1
INTERVJU Sara Bergmark Elfgren och Dominic Chenna
ya Cecilgård i samtal på Teams. till på grund av att jag inte riktigt kom på någon bra ingång. Men det var Dramaten som hörde av sig för att regissören hade pratat med en producent och dramaturg om att göra Bortbytingen och då hade mitt namn kommit upp. Jag läste om novellen och sen träffade jag regissören. När jag läste den kände jag att den var så stark och det fanns så mycket känslor och så många lager i den. Men jag kände mig inte bekväm med att göra den precis som den var skriven. Jag bestämde mig för att det måste vara en saga. Inga mobiltelefoner, distans eller ironi. De är troll, sen kan trollen stå för saker men jag kommer skriva det som att de är troll. Jag har en idé om att fantastik inte får skrivas som en allegori men det kan läsas som en allegori. Många skönlitterära författare som försöker skriva science-fiction eller fantasy bestämmer sig för att ”i min bok symboliserar drakar det här”. Men man måste våga tro på draken när man ska skriva om draken, annars blir det bara platt. Då märker man direkt att författaren har skrivit boken som att draken symboliserar något. Samma sak gäller här, man måste våga tro på troll om man ska skriva om troll. Det skulle vara en familjeföreställning men det fanns inget barnperspektiv i berättelsen. Bilden av Bortbytingen är också väldigt förlegad, han beskrivs som svartmuskig med svart hår och ful, brun hud och sen är människobarnet ett blont och vackert litet gossebarn. Så jag kände att de beskrivningarna kan vi lämna i början av 1900-talet där de hör hemma. Jag hittade ganska tidigt mina nycklar till hur jag ville berätta och då blev jag mycket säkrare och lugnare i arbetet, för jag hade min ingång. Jag försöker alltid tänka så, att hitta det som känns viktigt i historien, om man ska adaptera eller skriva någonting. Vad är det som ger mig idéer och vad går jag igång på? Så försöker jag bygga kring det. Sen får man bara acceptera att det kommer vara mycket osäkerhet längs vägen. Jag läste också om massor av Selma Lagerlöfs romaner för att marinera mig i hennes språk och värld, så att det jag skrev inte skar sig mot henne. Vi går från Selma Lagerlöf till VRspel, du skrev manus till dataspelet Ghost Giant som släpptes 2019. Hur kom det sig att det samarbetet blev av och hur var det att skriva för ett VRspel? Det var en jätterolig process och det var så slumpmässigt att jag hamnade i det projektet. En person som följer både mig och Zoink på Twitter pingade ihop oss och skrev ”kan inte ni göra spel på Cirkeln?”. Då svarade jag att det inte var aktuellt men att jag gärna skulle skriva för spel. Då hörde Zoinks PR-manager av sig till mig och frågade om jag var intresserad. Då tog jag tåget ner och pratade med Klaus som berättade om Ghost Giant och jag blev sjukt intresserad och bad dem höra av sig om det blev aktuellt och det blev det. En stor del av varför jag ville göra det var att det var en så pass bra idé. Det var en stor som skulle hjälpa en liten. Det har gjorts förut men jag tyckte att det passade bra för VR. Jag kände också att det fanns en stor möjlighet att berätta något emotionellt och att här bryter vi ny mark, hur ofta får man göra det? Som jag förstår har det nästan inte alls gjorts några VR-spel som har ett så starkt narrativ som Ghost Giant. Det var jättespännande att få vara med om. 13