Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera COCA-COLAS HUVUDKONTOR
Lera BRUNMÅLA HÄSTKLINIK
Lera KAKELSPANING
Lera MED STORSLAGEN AMBITION
Lera STOR BUTIKSSPECIAL
Lera FORM & TEKNIK
Lera TURKISKT I LONDON
Lera GRÖNA MOSKÉN REPORTAGE: GRÖNA MOSKÉN EN SMÄLT
DEGEL AV KERAMISKT KUNNANDE Gröna moskén i Bursa berättar Turkiets keramiska historia. Här möts traditioner och hantverkskunnande från en mängd olika kulturer i en magnifik byggnad. Text och bild GERTRUD OLSSON I en och samma moské får man uppleva kakelmosaik, cuerda seca, hexagonformade och triangulära kakelplattor – med och utan guldornament. Gröna moskén, eller Yesil camii på turkiska, är byggd år 1419, men nästan hundra år tidigare, 1326, erövrade osmanerna Bursa och gjorde staden till huvudstad. Bursa, Brusa eller Prussa ligger tio mil söder om Istanbul, i Anatolien, och hade tidigare styrts av bysantinska härskare. Staden är byggd på en kulle vid berget Uludag och har genom tiderna uppfattats som en grön stad. Staden blomstrade och trädgårdar med fontäner och porlande källor anlades under bysantinsk tid. Vatten och grönska definierar paradiset i den islamiska religionen och för osmanerna, som hade stridit i öknen, blev grönskan och de strilande fontänerna ett återskapat paradis. MOSKÉN I BURSA består av två stora kupolklädda rum. Det första med en fontän placerad mitt under kupolen, det andra med mihraben, den nisch som visar böneriktningen, i blickfånget. Runt dessa två huvudrum är sex mindre rum placerade. Till vänster om det första kupolrummet finns ett litet rum där golvet är upphöjt tre trappsteg, i linje med tidigosmansk byggstil. Rummet är troligen skapat för härskare och regenter på besök. I rummet finns en nisch med förbindelse till entrén. Det lilla rummet är mörkt, och nischen eller burspråket än mörkare. I nischens tak finns en utsmyckning i keramik. På grund av det dova ljuset är den omöjlig att se. Besökaren måste helt enkelt känna till den. Med handen kan man känna de uthuggna bitarna, små och väl formade kakelbitar tätt sammanfogade med murbruk. Lyser man med en ficklampa framträder blommor och bladmönster i vitt, grönt och gult, med inslag av rött och invävt i blå nyanser. De utsirade blommönstren slingrar sig över taket, det är sannolikt en tolkning av paradiset. Tekniken kallas kakelmosaik och innebär att kakelbitarna huggs ut i de former och färger som kakelmästaren bestämt. Bitarna fogas sedan samman till hela bildmönster. Tekniken, en följd av persisk kakeltradition, går att spåra till seldjukerna på 1100-talet och utvecklades i den turkiska staden Konya seklet därefter. Den är framtagen dels för att smycka rundade ytor, så att kaklet kan följa pelare och de tredimensionella stalaktitformerna hos muqarnas, och dels för att varje kakelbit ska vara möjlig att bränna i rätt temperatur och tidslängd. I den guldljusskimrande mihraben finner vi nästa teknik, cuerda seca. Det är en fortsättning, och samtidigt en förenkling, av kakelmosaiken. Tekniken innebär att mönstrets konturlinjer målas i en blandning av mangan, koppar och ister – som en tråd – för att förhindra att glasyrfärgerna flyter ihop vid bränningen. På så sätt kunde kakelplattorna tillverkas större och innehålla fler färger och mönster, till skillnad från att varje utskuren mönsterdel bar sin egen färg och form. Följden blev att alla färger brändes lika länge och i samma ugnstemperatur. Det innebar i sin tur att kulörerna inte fick sin ultimata bränntid utan förlorade i lyskraft. På så sätt sparade man tid och fick möjlighet att skapa ett överdåd av utsmyckning. På en övre våning i sultanens loge återfinns tekniken i form av stjärnmönster och blomsterornament. FÖRUTOM I DESSA två tekniker är väggarna i moskén klädda, från golv och några meter upp, av hexagonformade och triangulära kakelplattor. Plattorna är mellanblå eller mörkt azurblå. Ugnsbränningen har gjort att de har liv i ytan och skiftar i ton, istället för att vara helt enfärgade. En ytterst smal fog mellan plattorna ger på avstånd intrycket av en hel enhetlig vägg. Beroende på ljusinfall och betrak44 LERA #2 2015
Lera KAKELDETALJEN
Lera KERAMIKDESTINATIONEN
Lera KRÖNIKAN