Lera 1
Lera SKÄRVOR
Lera COCA-COLAS HUVUDKONTOR
Lera BRUNMÅLA HÄSTKLINIK
Lera KAKELSPANING
Lera MED STORSLAGEN AMBITION
Lera STOR BUTIKSSPECIAL
Lera FORM & TEKNIK
Lera TURKISKT I LONDON
Lera GRÖNA MOSKÉN
U Gröna moskén i Bursa. W Guldornament på kakelpl
attor. R Kakelmosaik i Gröna Mausoleet. E Cuerda seca i mihraben. T Fontänen i ett kupolklätt rum. tarens placering i rummet pendlar kakelmönstret vid närmare avstånd mellan att uppfattas som hexagoner och trianglar, eller till och med som stjärnor. Väggar och dörrhål inramas av bårder i kakel med mönster som fortsätter från platta till platta. I ett av rummen har de mörka plattorna screentryckta eller stencilerade guldornament. Denna förgyllning är ursprungligen resultatet av en iransk teknik från Kashan. Ornamenten i form av guldklot uppfattas som svävande framför den blanka kakelväggen. Väggarna växlar från två- till tredimensionalitet. HUR KOMMER DET sig att alla dessa tekniker möts i Bursa under samma tid? I sultanens loge finns inskriptionen att moskéns dekorationer är utförda av Nakkas Ali och Tabriz-mästarna. Nakkas Ali var en hantverkare, född i Bursa, som år 1402 skickades till Samarkand och Tabriz för att lära nya kakeltekniker. I båda städerna fanns ett erkänt hantverkskunnande. Tusentals konstnärer och hantverkare från Persien, Syrien och Anatolien möttes och arbetade tillsammans i de två städerna. När Nakkas Ali återvände till Bursa efter osmanernas övertagande, fick han uppgiften att leda arbetet med utsmyckningen i Gröna moskén. Tack vare kulturutbytet och intresset för nya tekniker nådde den rika utsmyckningen Bursa. Här sker också en övergång från den seldjukiska turkosblå-svart-vita färgskalan till en som innefattar gula, gröna och rödorange nyanser. Interiören består som vi sett framför allt av blått kakel, men det var exteriören som gav moskén dess namn. Den osmanske resenären Evliya Çelebi nämner i en text från 1600-talet – alltså före den förödande jordbävningen 1855 – att kupolen och minareten är klädda i grönt kakel, lysande som smaragder. ■ GERTRUD OLSSON Gertrud Olsson, arkitekt och tekn dr i arkitektur vid KTH Arkitekturskolan i Stockholm. Hennes pågående forskningsprojekt i Turkiet studerar de kakelmaterial och nya tekniker som utvecklades i den osmanska arkitekturen på 1400- talet, och även mötet mellan de kulturer – bysantinsk, seldjukisk, timuridisk – som frambringar den osmanska kakeltraditionen. LERA #2 2015 45 FOTO: SHUTTERSTOCK
Lera KAKELDETALJEN
Lera KERAMIKDESTINATIONEN
Lera KRÖNIKAN