Nollelva 1
HÄLSA TRÄNING & HÄLSA Tarmo förutsäger farorna i
filmens värld Text & Foto: Gabriella Nilsson Det låter som lite av en barndomsdröm att arbeta som stuntman. Tarmo Hietala lever den drömmen, men numer mestadels som stuntkoordinator inom film, tv och teater. Då Tarmo Hietala gick på Valla Folkhögskola och studerade till fritidsledare med inriktning teater kom han i kontakt med Peppe Östensson, en av grundarna av Nordiska Scenkampsförbundet. Tarmo följde med på ett träningsläger för stuntmän i Norge, med lärare från hela världen. – Jag fastnade direkt, det var jättehäftigt hur man jobbade med de olika vapen och koreografier och all den fysiska träningen, säger han och minns tillbaka. På lägret fick de träna med olika vapen från vikingatid till nutid, för att sedan sy ihop en koreografi. Sedan dess har Tarmo Hietala ägnat stora delar av sitt liv åt stunts. Tarmo har under åren arbetat i flera filmer och teateruppsättningar som stuntkoordinator. Ibland har han också skådespelat i en del av dem. Nu senast har Tarmo koordinerat stuntscenerna i Crazy Pictures ”UFO Sweden.” – Vi träffades för många år sedan då de vill ha hjälp med sina kortfilmer. Då gick de på Film & Musikgymnasiet. Så jag hjälpte dem. Arbetet som stuntkoordinator handlar mycket om att samarbeta och förutsäga farorna. Däri ligger också självklart en riskanalys och säkerhetsaspekt. – Jag har många funktioner, allt från att jobba med skådespelare som ska lära sig mindre stunts till att casta stuntutövare till filmproduktioner. Tarmo har även anordnat egna workshops, både för vuxna och barn och medverkat i flera kortfilmer och långfilmer. Ett urval av filmer är ”Den Blomstertid nu kommer”, ”UFO Sweden”, thrillerserien ”ALEX”, ”Jönssonligan, den perfekta stöten”, ”Knackningar”, Arn-filmerna och ”The Elf Queen – Birth of a Warrior.” Intresset är stort för hur actionscener och stunts går till, så nu producerar Tarmo en serie filmer som visar hur han arbetade med stunten i storfilmen ”UFO Sweden”. Bästa tips för den som vill börja med stunts: Gå på workshops, gärna i Sverige eller någon av de nordiska länderna. Träna kampsport, en bra form av träning som ger både disciplin, styrka och kamratskap. Bästa hälsotips: • Promenera varje dag, det är bra att röra på sig och ger en bra grund. • Ta vara på dagen. • Engagera dig i en förening. TIPS OM HÄLSA Text: Benny Nilsson Källa: Allas.se Här är fem tips som hjälper dig sola förnuftigt! Blodomloppet - för att få fler att lämna blod Text: Mikael Carlsson Foto: Benny Nilsson Torsdagen den 1 juni är det återigen dags för folkfest och företagsmingel då vi springer tillsammans för livet då Sveriges mest populära motionslopp, Blodomloppet, genomförs. Starten går även i år på Stångebrofältet i Linköping, men årets bansträckning kommer vara delvis ny då det pågår en del reparationer och byggprojekt utmed den gamla bansträckningen. Linköping är ett av de 19 ställen runt om i landet där man genomför Blodomloppet i år. Syftet med Blodomloppet är att uppmärksamma vikten av blodgivning samt främja en god livsstil. – Blodomloppet är en av landets största friskvårdsinsatser för företag, kommuner och regioner. En viktig faktor är att alla på arbetsplatsen kan delta, oavsett om du vill promenera fem kilometer eller springa fem eller tio kilometer. Och alltihop för 26 NOLLELVA en god sak, säger Tomas Hoszek, ordförande för Föreningen Blodomloppet Sverige. Från starten 1993 med två lopp och ett tusental deltagare genomför man idag 20 lopp i 19 städer med över 100.000 deltagare. Och varje år anmäler sig drygt 4.000 nya blodgivare i samband med loppen. Något som verkligen behövs. Sedan 2021 arrangerar man också Lilla Blodomloppet, som vänder sig till barn och ungdomar, på alla Blodomloppets orter vilket lett till ett ökat intresse över hela landet. Att även satsa på barn och ungdomar är något som ligger i linje med ett av Föreningen Blodomloppet Sveriges grundidéer om att överskottet från arrangemangen ska gå tillbaka till de arrangerande föreningarna för att stötta och utveckla deras ungdomsverksamhet. 1 2 3 4 5 Skydda ögonen Använda solglasögon för att skydda ögonen. UVstrålning kan skada det yttersta skiktet av hornhinnan tillfälligt, vilket kan orsaka smärta och ”gruskänsla”. Långvarig solexponering ökar dessutom risken för ögonsjukdomen grå starr. Låt solbrännan ta tid Låt det ta tid att bygga upp en fräsch solbränna. Undvik solen när den är som starkast mitt på dagen. Ta för vana att alltid sitta i skuggan om du äter lunch utomhus. Totalt bör du helst inte vara i solen mer än två timmar per dag. Använd solskyddsfaktor Ha alltid solkräm med minst faktor 20 och glöm inte smörja in öron, fötter och läppar. Använd solhatt och sarong eller luftiga linneplagg med långa armar och ben. Smörj in dig med solskydd även när det är mulet. Återfukta huden Duscha alltid efter doppet i poolen då klor torkar ut huden och tänk på att bättra på solskyddsfaktorn efter bad. Särskilt om du torkat av dig med handduk eftersom du då gnuggar bort solkrämen. Var försiktig med mediciner Vissa läkemedel gör att huden blir mer känslig för solljus och det kan uppstå en allergisk hudreaktion med eksem och klåda. Preparat som kan öka hudens känslighet för sol är kortisonkrämer, antiinflammatoriska läkemedel, vissa antidepressiva läkemedel, magsårsmediciner och vissa typer av antibiotika. Om det finns en risk så står det i bipacksedeln och på fass.se.