Nordens Tidning 1
Föreningen Norden 100 år 2019 Vänortsresor till R
oskilde 1976, Föreningen Norden, Linköpingsavdelningen. ”På föreningarna Nordens initiativ…” 1974 och 1978 gav föreningen Norden ut två skrifter. Den ena av Åke Landqvist och den hette ”The Norden Association – Background, Functions and Prospects” och den andra gavs ut av Arne F. Andersson och den hette ”På föreningarna Nordens initiativ…” Vad vi gör idag är att vi stadigt förverkligar själva grundtankarna med föreningen Norden, så som de varit sedan 1919, och som de formulerades så väl i dessa båda skrifter. D essa tankar återfinns sedan beslutade handlings- och principprogram antagna på föreningen Nordens fullmäktige. Senaste antagna principprogram är från 2010 i föreningen Norden i Sverige och 2014 i Föreningarna Nordens Förbund. Låt oss kort gå genom vad som sades. I skriften från 1974 framhölls följande kontakter mellan de nordiska folken” ”Att initiera informationsprogram för nordiskt samarbete” ”Att öka kunskapen om grannländerna inom regionen” Aktiviteterna eller områdena var: 1. Policyarbete, ambitionen att utöva ett inflytande på officiella organ. Exempelvis den nordiska arbetsmarknaden, social trygghet, kulturfonder med mera. 2. Information till offentliga och privata organisationer, och allmänhet. 12 nordens tidning nr 4 | 2017 3. Stimulera intresse och samarbete i Norden hos professionella organisationer, intresseorganisationer med flera. 4. Vänorter, för att möjliggöra medborgarmöten mellan de nordiska länderna. Det handlar dels om resor och besök, dels om konkret verksamhets- och kunskapsnytta. 5. Publikationer. 6. Revision av historieböcker/läromedel. 7. Ungdomsaktiviteter. 8. Samarbete i ”Frontier Regions” som Öresundsregionen, Kattegatt, North Cape Conference med flera. 9. Service till migranter från Finland. 10. Finansiering av nordiskt samarbete. Arne F Anderssons skrift ” På föreningarna Nordens initiativ...” började med ”Att verka som idéalstrare och initiaområden av Åke Landqvist. Målen var: ”Att utvidga kulturella och ekonomiska tivtagare måste dock också anses viktigt, inte bara sakligt utan också för föreningarnas ställning och anseenden, deras s k image… I sin betydande konferens- och kursverksamhet sammanför emellertid föreningarna specialister från de olika länderna, vilka härigenom får tillfälle att diskutera möjligheterna att på just sina fält finna nya samarbetsprojekt och nya samarbetsformer. Förvisso är denna mera katalysatoriska insats av stor betydelse för innovationer på samarbetsfältet. Men föreningarnas roll i detta sammanhang bör självfallet få utöver katalysatorns. Den gör det också. Deras idébank, vars kapital i stor utsträckning härrör från konferenserna, är av obestridlig vikt”. Idag kallar vi det för mötesplats Norden. I skriften belyses bland annat: • Publikationer som årsböckerna, ”Nordens näringslivshandbok”, ”Nordens länder i världsekonomin” m fl. • Pristävlan med huvudämnen som: Lämpliga uppgifter för nordiskt samarbete på lagstiftningens och administrationens område; Öppen arbetsmarknad; ekonomiskt samarbete inom jordbrukets område; Underlättande av varuutbyte med utomnordiska länder. • På skolområdet, förutom läromedel och utbyte också påverka läroplanernas utformning. • Konferenser om ökat ekonomiskt samarbete mellan de nordiska länderna. • Samarbete kring miljövård. • Reseliv och vänorter. • Arbetsmarknad. • ”Finnarna i Sverige”. • Nordisk hjälpverksamhet (som då var knappast aktuellt, skrev författaren). • Att stärka de officiella nordiska samarbetsorganen: ”görs så arbetsdugliga som möjligt och förses med tillräcklig och kvalificerad personal”. • Initiativ till, samarbete med och utveckling av nordiska fonder. • Samverkan med nordiska institutioner. Inom ramen för denna nordiska förenings- och samarbetstradition arbetar föreningen Norden idag utifrån aktuella frågor och vår tids utvecklingstendenser. ”På föreningen Nordens initiativ...” ökar och stärker föreningen de nordiska samarbetena, inom alla sektorer, på alla nivåer. BO anderSSOn, generalSekreTerare