TIDNINGEN TILLVÄXT 1
Del 1: Tidsresan jordbrukslandskapet ändrades str
ukturen på landsbygden markant. – Det ledde till en minskning av Korsvirkeshus är vanliga i Skåne. samarbetet bönder emellan. Man var inte lika beroende av varandra längre. Var och en kunde arbeta efter sitt eget tänk och köra på sitt eget sätt. Det blev mindre social samvaro bönder emellan, men det blev mindre bråk också, säger Samuel Palmblad. VAD BYGGNADERNA beträffar så ändrade de också karaktär. – I slutet av 1800-talet började man till exempel lägga tegel och stickspån på taken. Industrialiseringen medförde att Kalkstenshus på Gotland. aterialet den svenska landsbygden är, enligt honom, de gamla knuttimrade matförråden – loftbodarna – som ställdes på höga plintar. – TACK VARE ATT man ställde bodarna högt över marken och byggde dessa matförråd med det bästa materialet och de bästa intentionerna så finns det fortfarande kvar sådana här bodar ända från 1200-talet, säger Samuel Palmblad. När många byar slogs sönder i samband med de stora skiftesreformerna (se faktaruta här intill) på 1700- och 1800-talen och gårdar flyttades ut i Timrad lada från 1200-talet Sveriges äldsta lada, Blånnesladu, finns i Rättvik i Dalarna. Timret till denna höggs under vintern 1293–1294, visar en noggrann åldersbestämning av timret. Var och en kunde arbeta efter sitt eget tänk och köra på sitt eget sätt. Det blev mindre social samvaro bönder emellan, men det blev mindre bråk också. Samuel Palmblad byggmateriel kunde massproduceras och prisbilden sjönk, spik blev exempelvis en självklarhet. Spik hade tidigare varit dyrt, då det var en produkt som smeden i byn tillverkade. När spik började tillverkas maskinellt och sågverken levererade färdigsågat byggvirke minskade intresset för traditionell knuttimring. I samma veva som industrialiseringen gjorde sitt intåg började även snickarglädje bli populärt, där man gick in för att pryda husen. Under 1800-talet blev Charles Emil Löfvenskiöld från Mariestadstrakten mycket betydelsefull för byggnadsutvecklingen i Sverige. – Han gav sig sjutton på att han skulle hjälpa folk att bygga bättre, energismartare och mer estetiskt tilltalande, säger Samuel Palmblad. Löfvenskiölds arbete resulterade i en rad olika mönsterritningar som folk överlag fick ta del av gratis. – Man kan fortfarande se gott om spår av hans arbete. Det typiskt löfvenskiöldska finns över hela landet. Han gjorde mycket för att utveckla landsbygdens byggnader under 1800-talet, säger Samuel Palmblad. n Blånnesladu. FOTO: PER ERIKSSON/VISIT DALARNA Tillväxt 23 Höskullar tog över som foderlager ”Att lada” betyder att lägga på hög eller samla förråd. Lador placerades ofta i anslutning till ängar och Historiska reformer Dessa tre skiften är de största jordreformerna som genomförts i Sverige: Storskiftet, 1749, var ett ägoskifte av mark inom landsbygdens byar. Man gjorde enligt en lagförordning ett försök att samla ihop böndernas jord till större skiften. Enskiftet var en mer radikal jordreform som följde efter storskiftet. Det innebar att man fortsatte att slå samman tegar så att varje bonde fick en större areal sammanhängande åkermark. Laga skifte var ytterligare en skiftesreform som infördes då enskiftet inte fått alla de effekter som regeringen önskat. Laga skifte drev vidare regeringens vilja om att varje bondes odlingsandel skulle samlas och läggas ut på en plats. Efter laga skifte behövde man inte längre gå över varandras åkrar för att nå sin egen teg. KÄLLA: WIKIPEDIA. POPULÄR HISTORIA Ritade hus gratis Charles Emil Löfvenskiöld (1810–1888) föddes på en gård utanför Mariestad. Han var lantbruksarkitekt med ett brinnande intresse för att hjälpa folk med att förbättra sina gårdar och torp och sitt boende. Han tog ingenting eller väldigt lite betalt för sina mönsterritningar, vilket gjorde att många som normalt sett inte skulle haft råd att anlita en arkitekt fick möjlighet att ta del av hans idéer och råd. Hans arbete syftade till att bygga både mer praktiskt och mer estetiskt. Han ville också förbättra värmekällor och värmesystem. Det egna torpet, Bergatorp, dit han flyttade utblottad efter att ha mist sin förmögenhet genom dåliga investeringar, lyckades han bygga upp till ett mönsterjordbruk. Hans ritningar och planschverk fick stort inflytande på den svenska landsbygden. KÄLLA: SAMUEL PALMBLAD, WIKIPEDIA Åsle Tå I Åsle Tå i Falbygden i Falköping finns Sveriges äldsta bevarade samling av backstugor, små stugor belägna på obrukbar mark. Här kan man vandra runt bland autentiska byggnader och få en bild av hur det kunde se ut i de fattigaste delarna av Sverige för 200–300 år sedan. KÄLLA: ÅSLE TÅ, WIKIPEDIA myrar där hö skördades. Men på 1800-talet blev det allt vanligare att man förvarade gårdens foder på skullar, det vill säga vindsutrymmen i fähuset istället. Bidrag för byggnadsvård Byggnadsvårdsarbeten av kulturhistoriskt värdefull betydelse kan få statligt stöd. Intresserade kan kontakta den kulturmiljöansvarige på länsstyrelsen.