TIDNINGEN TILLVÄXT 1
BYGGNADER Ljusa textiltak avgjorde Nybyggarna Per
och Charlotte Agrell har valt en lösning som ligger långt ifrån en traditionell faluröd ladugård. Vid valet av ljusa, kalla lösdrifter med textilvävstak stod djurhälsa och energieffektivitet i fokus. Text Tove Nilsson Foto Charlotte Agrell I TIDER DÅ PRESSAD ekonomi fick många mjölkproducenter att sluta eller byta till köttdjursproduktion gjorde Charlotte och Per Agrell på Marsagården i Tvååker tvärtom. – Vi har utökat från att ha en avelsbesättning med köttdjur till att även syssla med mjölkproduktion. Det är lite motsatt väg mot den många andra gått de senaste åren, säger Per Agrell. De hade en simmentalbesättning med ett trettiotal kalvningar om året i en äldre stenlagård med tillbyggnad från 2006. Nu har de tre nya stall, totalt 400 djur på gården och mer än hälften av omsättningen kommer från mjölkproduktionen som de startade för tre år sedan. DE VALDE ETT lite ovanligt sätt att bygga för den nya produktionsgrenen. I stället för att bygga en enda stor ladugård delade de upp verksamheten i faser och byggde tre 55–60 meter långa stall bredvid varandra. Det fastnade för hallar av bågformade stålstommar, överdragna av ett hårt spänt tältduksliknande material, så kallade HTM-hallar från företaget Cover-all. Det var den ljusa och luftiga miljön som gjorde att valet föll på konceptet. Taken är vita och släpper igenom Stall, ladugård och loge i samma bygge Under 1800-talet blev det allt vanligare att man samlade flera av gårdens funktio24 Tillväxt ner i en och samma ladugårdslänga. Det betydde till exempel att stallet, fähuset, logen och ladan ofta byggdes ihop i en och samma byggnad. Charlotte Agrell hos mjölkkorna, som har liggbås med sandsängar för att minska risken för tryckskador och bakterietillväxt. Korna vill ha frisk luft. De har inte ont av kyla, som folk tror ibland. Charlotte Agrell mycket ljus utan att det blir för varmt. De reflekterar även ljuset inne i hallarna. – Vi behöver inte ha ljuset tänt så mycket. Så det går väldigt lite elektricitet, säger Per. De valde också att ha en helt öppen långsida på vardera byggnaden. Förutom den vattentäta textilväven består väggarna i övrigt av vindnät. Eftersom stallarna är så öppna har de inte några fläktar. Det räcker med den naturliga ventilationen. Det sparar också el och den öppna miljön Plåt räddar byggnader från att förfalla Plåt, som blev det vanligaste takmaterialet på enkla byggnader efter andra världskriget, har räddat många lador och Per Agrell med dottern Wilma. är bra för djuren, enligt Charlotte. – Korna vill ha frisk luft. De har inte ont av kyla som folk tror ibland. Det ska vara så likt deras naturliga miljö som möjligt, som när man har andra ekonomibyggnader från att förfalla. I modern tid har många gamla lador förlorat sin funktion. Numera är det många gamla lador som bevaras enbart av kulturhistoriska skäl.