Tidningen Energi 1
Nyheter Sundsvall satsar på fjärrkyla I april tog
s första spadtaget för Sundsvalls satsning på fjärrkyla. Under kommande fyra år investerar Sundsvall Energi cirka 110 miljoner kronor i den nya kyllösningen. En av grundstenarna är Sundsvalls åsen, en stor vattenreservoar som ska fungera som en stor energi källa då den håller en temperatur på cirka 7–9 grader året om. Boo Energi säljer klimatpositiv el Genom att stödja två klimatprojekt i Kina ska all el som säljs av Boo Energi vara klimatpositiv. All el från företaget är förnybar, men även denna leder till utsläpp i ett livscykelperspektiv. Det är dessa utsläpp, plus ytterligare 10 procent, som bolaget nu kompenserar för. Ei genomför tillsyn av elnätsföretagen Energimarknadsinspektionen (Ei) kommer under året att genomföra tillsyn i samband med att kunden genomför leverantörsbyte och får en ny elmätare. Dessutom ska Ei kontrollera att nätföretagen uppfyller kravet på att byta mätmetod inom tre månader för de kunder som byter från månadsvis till timvis mätning. KO stämmer Eskilstuna Energi Elavtal med rörligt pris och bindningstid i ett eller två år skapar inlåsningseffekter för konsumenten, vilket blir kännbart om elpriset skjuter i höjden. Konsumentombudsmannen, KO, anser att Eskilstuna Energi och Miljös avtalsvillkor är oskäliga och har därför stämt företaget, och vill att Patent- och marknadsdomstolen prövar saken. 12 NR 3 2020 TIDNINGEN ENERGI FOSSILFRITT SVERIGE Fossilfritt Sverige startade som ett initiativ av rege ringen och målet är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärds länder. 21 olika branscher har tagit fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria. De sista färd planerna lanserades i början av 2020 och kommer att lämnas över till regeringen senare i vår. Läs mer på fossilfritt-sverige.se Biomassa är en central del i många färdplaner. Nu tas nästa steg i färdplanerna KLIMAT Nu ska färdplanerna för att skapa ett fossilfritt Sverige till 2045 genomföras. Fossilfritt Sverige har påbörjat ett övergripande strategiarbete. Först ut är strategier för en hållbar batterivärdekedja och för biomassa. Totalt är det 21 branscher som nu har lämnat sina färdplaner, vilka sammantaget står för runt 70 procent av Sveriges växthusgasutsläpp. – När vi nu har alla färdplaner ser vi att det finns gemensamma utmaningar. Det är dessa hinder vi ska fokusera på i våra strategier, säger Malin Strand, projektledare på Fossilfritt Sverige. Värdekedjan för batterier Strategin för en hållbar batteri värdekedja tar Fossilfritt Sverige fram tillsammans med EIT InnoEnergy och där kommer hela värdekedjan för batteritillverkning att ingå: från råmaterial via celltillverkning till användning och återvinning. – För att kunna genomföra en storskalig elektrifiering är batterierna centrala. Där har vi identifierat frågetecken kring kapaciteten och att det finns en risk för att batterier blir en bristvara. Men vi ser också att det finns möjligheter för Sverige att bygga en ny stark industrigren för gröna batterier, säger Malin Strand. Hög efterfrågan på biomassa Biostrategin tar Fossilfritt Sverige fram i samarbete med Luleå tekniska universitet och fokus är hur biomassan ska räcka till. – Biomassa står med på många önskelistor i branschernas färdplaner. Det handlar om en rad olika användningsområden som bio drivmedel, bioplast, biotextil och till uppvärmning. Vi behöver förstå hur en så stor efterfrågan påverkar marknaden och hur värdet på vårt gemensamma uttag från skog och jordbruk kan optimeras, förklarar Malin Strand. Strategin för biomassa beräknas vara klar i början av hösten, medan strategin för batterier ska vara klar redan i början av sommaren. Men utbrottet av corona kan göra att strategierna blir klara senare än beräknat. Finansieringen blir central Ytterligare strategier kommer att tas fram. Den som står näst på tur gäller finansiering. På Fossilfritt Sveriges kansli arbetar man också med frågor om hur klimatkrav kan ställas i offentliga upphandlingar, viket också lyfts fram som en viktig fråga i färd planerna. Fossilfritt Sverige tar fram varje strategi i samarbete med en aktör med specialkompetens inom området, exempelvis ett universitet eller ett institut. Därtill har alla arbetsgrupper för strategierna en rådgörande grupp från näringslivet. – Det är viktigt att olika branscher fortfarande är representerade, för det är de som ska genomföra färdplanerna, avslutar Malin Strand. ANN-SOFIE BORGLUND FOTO:MOSTPHOTOS