Omtanke 1
Kortnyheter Strategi för funktionshinderspolitike
n Ett första steg har tagits för genomförandet av strategin för funktionshinderspolitiken. De strategiska myndigheterna har lämnat in sina rapporter om hur de arbetar för att uppnå målen inom politiken. – Det här är den första redogörelsen sedan strategin för funktionshinderspolitiken antogs förra sommaren, säger generaldirektör Carl Älfvåg. Rapporterna visar att arbetet är igång, men att myndigheterna har kommit olika långt. Lagrådsremiss om könstillhörighet Regeringen föreslår i en lagrådsremiss ändringar i lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Ändringarna innebär bland annat att den som ansöker om fastställelse av ändrad könstillhörighet inte längre måste vara svensk medborgare och ogift. Många utdrag ur belastningsregistret Utdragen ur belastningsregistret har på åtta år ökat från 41 000 år 2003 till förra årets rekordsiffra på 177 000 ärenden enligt ny statistik från Rikspolisstyrelsen. Det är en ökning med över 400 procent på åtta år. Siffran visar, enligt många jurister, en lavinartad ökning av arbetsgivare som struntar i lagstiftningen när de tvingar arbetssökande att visa dessa utdrag vid tjänstetillsättningar. Källa: Jusektidningen Fusk och felaktiga utbetalningar I mitten av februari överlämnade utredaren Susanne Billum betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning till regeringen. Hon hävdar att upp till 15 procent av assistansersättningen beror på fusk och felaktiga utbetalningar. Detta trots att både Försäkringskassan och Riksrevisionen nyligen tonat ner omfattningen. Källa: Assistanskoll.se Ny socialchef i Varberg Håkan Strömberg, avdelningschef för Varbergs omsorg, blir ny socialchef i Varberg. 24 www.ssil.se Sämre hälsa hos funktionshindrade Det är tio gånger vanligare med dålig hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Det visar uppgifter i en rapport som presenterats av Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Omkring 1,5 miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern 16–84 år, har en nedsatt funktion. Nästan var femte person (19 procent) med funktionsnedsättning uppger att de har dålig hälsa medan siffran för övriga befolkningen är två procent. Det är också en betydligt mindre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Statens folkhälsoinstitut ska fram till 2016 göra årliga mätningar av hälsoläget. Sjukvården ska ge bättre stöd till barn Regeringen har beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga, sammanställa och sprida kunskap som kan stödja och förbättra hälso- och sjukvårdens arbete när det gäller att bemöta och ta hand om barn och unga som de misstänker far illa eller riskerar att fara illa. Ett stort antal flickor och pojkar far illa varje dag. Det kan handla om att de utsätts för fysisk eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse. Rättsväsendet, de sociala myndigheterna, skolan och hälso- och sjukvården har alla viktiga roller i arbetet med att förebygga, upptäcka och möta de utsatta barnens behov. Ökad risk för autism i vissa grupper En stor registerstudie från Karolinska Institutet visar att vissa grupper invandrarbarn födda i Sverige har en ökad risk för lågfungerande autism. Studien omfattar alla barn i Stockholms län under perioden 2001-2007 och resultatet talar enligt forskarna för att autism inte skulle vara alltigenom ärftligt, något som man tidigare antagit. – Det här är anmärkningsvärda fynd, där vi ser starka samband mellan en viss typ av autism och tidpunkten för mammans immigration till Sverige. Studien är viktig då den visar att autism inte enbart styrs av genetiska orsaker utan pekar på betydelsen av omgivningsfaktorer, säger Cecilia Magnusson, docent i epidemiologi vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien. Studien som publicerats i vetenskapstidskriften British Journal of Psychiatry visar att barn vars föräldrar invandrat från Afrika speciellt, men också från södra Asien och Latinamerika, har ökad risk för autism med inlärningsproblem. Sambandet kunde inte förklaras med förlossningskomplikationer utan v a r i e r ad e med tidpunkten för migration. Barn vars mödrar migrerat strax innan eller under graviditeten hade högst risk. – Vi kan just nu bara spekulera om orsakerna, men vårt antagande är att omgivningsfaktorer som verkar under fosterlivet, som exempelvis stress, nya matvanor och infektioner, kan leda till utvecklingen av autism med inlärningsstörningar, säger Cecilia Magnusson. Samtidigt visar resultaten att barn som själva var födda utomlands snarare hade lägre förekomst av autism med inlärningsstörningar, jämfört med barn till svenskfödda föräldrar. Även att autism utan inlärningssvårigheter, oftast Aspergers syndrom, var mindre vanligt hos barn till utlandsfödda oberoende av när modern kommit till Sverige. Enligt forskarna kan orsaken till den lägre siffran dock vara att utlandsfödda föräldrar är mindre benägna att söka psykiatrisk vård för sina barn jämfört med svenskfödda föräldrar. – Överlag vet vi alldeles för lite om autism, men vi kommer att fortsätta att samla in information för att ta reda på mer om möjliga orsaker till autism. Vi vet att förekomsten av autismspektrumtillstånd ökar kraftigt i höginkomstländer, troligen främst för att diagnoskriterier ändrats men utan att en sann ökning kan uteslutas, säger Cecilia Magnusson. Av alla barn i Stockholms län under perioden 2001– 2007 hade cirka 5 000 diagnostiserats med autism enligt olika vårdregister. Totalt ingick 589 114 barn i studien.