JBF_10 1
Det är oklart när järnhandeln i Gränna grundades.
Här är en bild från 1890-talet där två män poserar utanför butiken. Kyrkan i bakgrunden brann 1897. - Det har blivit djupa hjulspår dit. På sådana ställen ska det gå snabbt. I en järnaffär får du en manuell betjäning. Kunden kan ställa frågor och få råd och hjälp. Kunskap kostar också pengar, men det verkar folk inte förstå eller vilja betala för, säger Kenth Palm. Tufft på landsbygden Handeln på landsbygden tappar geneKenth Palm önskar att Grännaborna skulle handla mer på hemorten än köpcentret i Jönköping. rellt i hela Sverige. Annat var det på slutet på 1800-talet då järnhandeln i Gränna grundades. Då fanns det många bönder som köpte. Nu blir antalet jordbruk allt färre. - Traktorn med en tveskärig plog har ersatts av en åtta skärig, tio småbrukare har ersatts av en storbonde. Följden har blivit att vi säljer en hammare mot tio stycken på femtiotalet, berättar Kenth Palm. Han köpte Palms Järnhandel 1984 av sin far och två farbröder vilka hade haft järnhandeln sedan mitten av 1940-talet. Butiken har varit i samma lokaler sedan 1902 och när det gick som bäst på 1980-talet var de fem anställda i företaget. Idag har Palms Järn två anställda. - Jag är egentligen teleingenjör. Det bara blev så att jag tog över. Jag hade jobbat i affären i tio år då. Men på den tiden sålde vi även tv-apparater. Generellt minskar handeln över hela året, men turistnäringen har lyft verksamheten under sommaren. För att möta utmaningarna som landsbygdsföretagare är det viktigt att samarbeta med andra. - Vi har en stark citygrupp för att utveckla näringsverksamheten här. Gruppen har växt och många inser vikten av samarbete. Flera är mycket aktiva och finner ut olika aktiviteter. Och inte minst är det en god gemenskap. Vill trappa ner Kenth Palm berättar att han har varit deltidsbrandman i 42 år och avslutade den JBF ■ 10-2019 21 Conny Persson , 62 år, har jobbat i butiken sedan han slutade skolan när han var sexton år. tjänsten för fyra år sedan. Idag har han fyllt 72 år och funderar på att trappa ner. - Nu har jag varit järnhandlare i 35 år och egentligen pensionär i sju år. Kanske en yngre kraft kan ta över och driva järnhandeln som ett sätt att leva. För en järnhandel behövs i Gränna. Även om vi är en bra bit över hundra år så lever vi vidare. 2 Per Gidlund