Tidningen Energi 1
Från vindkraft till e-metanol H2 vätgas Med hjälp
av vindkraftsel spjälkas vatten till syre och vätgas Koldioxid från massa fabriken avskiljs och fångas in. CO2 koldioxid deponering är helt klart en intressant tanke, tycker till exempel Stockholm Exergi. Istället för bioCCS med lagring blir det bioCCU, carbon capture and utilization. Koldioxid kan också hämtas ur rökgaserna från avfallsförbränning, som då kan ge kraftvärmeverk en kommersiell CCUprodukt. R esan mot ”flytande vindkraft” började när fastighetsbolaget Wallenstams energibolag Svensk Natur energi för några år sedan letade efter lagringsmöjligheter till sin vindkraft. Det resulterade i en förstudie kring elektrobränslen tillsammans med bland annat Göteborg Energi och Uddevalla Energi. 2017 startades Liquid Wind av Claes Fredriksson med bakgrund från Chalmers. Med elektrobränslen från förnybar vätgas vill Liquid Wind ställa sig i industriomställningens frontlinje. Tack vare vindkraften har Sverige Europas bästa förutsättningar för emetanol, menar Claes Fredriksson, men utan stödjande regelverk och politiska strategier kommer Sverige att halka efter andra länders omställning. – Kommersialisering av emetanol, elektrobränslen och industriell förnybar vätgasproduktion måste ges marknadsmässiga förutsättningar. Det kräver stora investeringar i teknologier och infrastruktur, säger Claes Fredriksson. Förnybar vätgas har samtidigt möjligheten att öppna några av de täta skotten mellan industrin, transportsektorn och energibranschen. Om vägen går via sjön är det utmärkt, men förr eller senare måste de nya drivmedlen också gå i land, menar Clas Fredriksson. – Vätgas är inget universalmedel som på något magiskt vis ska lösa alla utmaningar. Stöden måste fokusera på applikationsområden som löser konkreta problem där incitament och policyer för efterfrågesidan kommer att vara avgörande. Potentialen finns således, men hur ser de stora utmaningarna ut för er? – Nu handlar det om att hitta kunder som är beredda att betala lite mer för förnybart bränsle och skriva avtal. Samtidigt måste vi hitta stöd från offentliga aktörer, till exempel EU eller inom ramen för Naturvårdsverkets Klimatklivet för att klara de stora investeringar som krävs. ELEKTROLYSÖR MED LÅNG HISTORIA Elektrolysörer har en lång historia inom konstgödselindustrin. 1928 började Norsk Hydro med stor skalig produktion av vätgas i Rjukan i norska Telemark för framställning av ammoniak till konstgödsel. Den över 200 MW stora anläggningen hade som mest 440 elektrolysörer. Efterhand ökade processindustrins användning av Tillverkning av elektrolysörer i Norsk Hydros anläggning i Rjukan. 50 NR 6 2020 TIDNINGEN ENERGI vätgas, men elektro lysörerna försvann. Från 1970-talet gick nästan all vätgasproduktion över till ångreformering av naturgas, med stora koldioxidutsläpp som följd. 1991 stängdes världens sista stora elektrolysör. FOTO: NORSK INDUSTRIARBEIDERMUSEUM